Lös ut x
x = \frac{3 \sqrt{2} + 3}{2} \approx 3,621320344
x=\frac{3-3\sqrt{2}}{2}\approx -0,621320344
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-x+\frac{3}{4}+x^{2}=2x+3
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-x+\frac{3}{4}+x^{2}-2x=3
Subtrahera 2x från båda led.
-x+\frac{3}{4}+x^{2}-2x-3=0
Subtrahera 3 från båda led.
-x-\frac{9}{4}+x^{2}-2x=0
Subtrahera 3 från \frac{3}{4} för att få -\frac{9}{4}.
-3x-\frac{9}{4}+x^{2}=0
Slå ihop -x och -2x för att få -3x.
x^{2}-3x-\frac{9}{4}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-\frac{9}{4}\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -\frac{9}{4} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-\frac{9}{4}\right)}}{2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+9}}{2}
Multiplicera -4 med -\frac{9}{4}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{18}}{2}
Addera 9 till 9.
x=\frac{-\left(-3\right)±3\sqrt{2}}{2}
Dra kvadratroten ur 18.
x=\frac{3±3\sqrt{2}}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3\sqrt{2}+3}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±3\sqrt{2}}{2} när ± är plus. Addera 3 till 3\sqrt{2}.
x=\frac{3-3\sqrt{2}}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±3\sqrt{2}}{2} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{2} från 3.
x=\frac{3\sqrt{2}+3}{2} x=\frac{3-3\sqrt{2}}{2}
Ekvationen har lösts.
-x+\frac{3}{4}+x^{2}=2x+3
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-x+\frac{3}{4}+x^{2}-2x=3
Subtrahera 2x från båda led.
-x+x^{2}-2x=3-\frac{3}{4}
Subtrahera \frac{3}{4} från båda led.
-x+x^{2}-2x=\frac{9}{4}
Subtrahera \frac{3}{4} från 3 för att få \frac{9}{4}.
-3x+x^{2}=\frac{9}{4}
Slå ihop -x och -2x för att få -3x.
x^{2}-3x=\frac{9}{4}
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{9}{4}+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{9+9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{9}{2}
Addera \frac{9}{4} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{9}{2}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{2}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{3\sqrt{2}}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{3\sqrt{2}}{2}
Förenkla.
x=\frac{3\sqrt{2}+3}{2} x=\frac{3-3\sqrt{2}}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}