Lös ut x
x=\frac{\sqrt{6}}{3}+1\approx 1,816496581
x=-\frac{\sqrt{6}}{3}+1\approx 0,183503419
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-9x^{2}+18x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-18±\sqrt{18^{2}-4\left(-9\right)\left(-3\right)}}{2\left(-9\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -9, b med 18 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-18±\sqrt{324-4\left(-9\right)\left(-3\right)}}{2\left(-9\right)}
Kvadrera 18.
x=\frac{-18±\sqrt{324+36\left(-3\right)}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera -4 med -9.
x=\frac{-18±\sqrt{324-108}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera 36 med -3.
x=\frac{-18±\sqrt{216}}{2\left(-9\right)}
Addera 324 till -108.
x=\frac{-18±6\sqrt{6}}{2\left(-9\right)}
Dra kvadratroten ur 216.
x=\frac{-18±6\sqrt{6}}{-18}
Multiplicera 2 med -9.
x=\frac{6\sqrt{6}-18}{-18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±6\sqrt{6}}{-18} när ± är plus. Addera -18 till 6\sqrt{6}.
x=-\frac{\sqrt{6}}{3}+1
Dela -18+6\sqrt{6} med -18.
x=\frac{-6\sqrt{6}-18}{-18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±6\sqrt{6}}{-18} när ± är minus. Subtrahera 6\sqrt{6} från -18.
x=\frac{\sqrt{6}}{3}+1
Dela -18-6\sqrt{6} med -18.
x=-\frac{\sqrt{6}}{3}+1 x=\frac{\sqrt{6}}{3}+1
Ekvationen har lösts.
-9x^{2}+18x-3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-9x^{2}+18x-3-\left(-3\right)=-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
-9x^{2}+18x=-\left(-3\right)
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
-9x^{2}+18x=3
Subtrahera -3 från 0.
\frac{-9x^{2}+18x}{-9}=\frac{3}{-9}
Dividera båda led med -9.
x^{2}+\frac{18}{-9}x=\frac{3}{-9}
Division med -9 tar ut multiplikationen med -9.
x^{2}-2x=\frac{3}{-9}
Dela 18 med -9.
x^{2}-2x=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{3}{-9} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}-2x+1=-\frac{1}{3}+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=\frac{2}{3}
Addera -\frac{1}{3} till 1.
\left(x-1\right)^{2}=\frac{2}{3}
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{\frac{2}{3}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\frac{\sqrt{6}}{3} x-1=-\frac{\sqrt{6}}{3}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{6}}{3}+1 x=-\frac{\sqrt{6}}{3}+1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}