Lös ut r
r=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2}\approx 1,457427108
r=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2}\approx -0,457427108
Aktie
Kopieras till Urklipp
-9r^{2}+9r+6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
r=\frac{-9±\sqrt{9^{2}-4\left(-9\right)\times 6}}{2\left(-9\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -9, b med 9 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
r=\frac{-9±\sqrt{81-4\left(-9\right)\times 6}}{2\left(-9\right)}
Kvadrera 9.
r=\frac{-9±\sqrt{81+36\times 6}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera -4 med -9.
r=\frac{-9±\sqrt{81+216}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera 36 med 6.
r=\frac{-9±\sqrt{297}}{2\left(-9\right)}
Addera 81 till 216.
r=\frac{-9±3\sqrt{33}}{2\left(-9\right)}
Dra kvadratroten ur 297.
r=\frac{-9±3\sqrt{33}}{-18}
Multiplicera 2 med -9.
r=\frac{3\sqrt{33}-9}{-18}
Lös nu ekvationen r=\frac{-9±3\sqrt{33}}{-18} när ± är plus. Addera -9 till 3\sqrt{33}.
r=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2}
Dela -9+3\sqrt{33} med -18.
r=\frac{-3\sqrt{33}-9}{-18}
Lös nu ekvationen r=\frac{-9±3\sqrt{33}}{-18} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{33} från -9.
r=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2}
Dela -9-3\sqrt{33} med -18.
r=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2} r=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
-9r^{2}+9r+6=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-9r^{2}+9r+6-6=-6
Subtrahera 6 från båda ekvationsled.
-9r^{2}+9r=-6
Subtraktion av 6 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-9r^{2}+9r}{-9}=-\frac{6}{-9}
Dividera båda led med -9.
r^{2}+\frac{9}{-9}r=-\frac{6}{-9}
Division med -9 tar ut multiplikationen med -9.
r^{2}-r=-\frac{6}{-9}
Dela 9 med -9.
r^{2}-r=\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{-6}{-9} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
r^{2}-r+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{2}{3}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
r^{2}-r+\frac{1}{4}=\frac{2}{3}+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
r^{2}-r+\frac{1}{4}=\frac{11}{12}
Addera \frac{2}{3} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(r-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{11}{12}
Faktorisera r^{2}-r+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(r-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{11}{12}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
r-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{33}}{6} r-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{33}}{6}
Förenkla.
r=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2} r=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{1}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}