Lös ut x
x=1
x = \frac{5}{4} = 1\frac{1}{4} = 1,25
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-4x^{2}+9x-5=0
Dividera båda led med 2.
a+b=9 ab=-4\left(-5\right)=20
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -4x^{2}+ax+bx-5. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,20 2,10 4,5
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 20.
1+20=21 2+10=12 4+5=9
Beräkna summan för varje par.
a=5 b=4
Lösningen är det par som ger Summa 9.
\left(-4x^{2}+5x\right)+\left(4x-5\right)
Skriv om -4x^{2}+9x-5 som \left(-4x^{2}+5x\right)+\left(4x-5\right).
-x\left(4x-5\right)+4x-5
Bryt ut -x i -4x^{2}+5x.
\left(4x-5\right)\left(-x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 4x-5 genom att använda distributivitet.
x=\frac{5}{4} x=1
Lös 4x-5=0 och -x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-8x^{2}+18x-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-18±\sqrt{18^{2}-4\left(-8\right)\left(-10\right)}}{2\left(-8\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -8, b med 18 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-18±\sqrt{324-4\left(-8\right)\left(-10\right)}}{2\left(-8\right)}
Kvadrera 18.
x=\frac{-18±\sqrt{324+32\left(-10\right)}}{2\left(-8\right)}
Multiplicera -4 med -8.
x=\frac{-18±\sqrt{324-320}}{2\left(-8\right)}
Multiplicera 32 med -10.
x=\frac{-18±\sqrt{4}}{2\left(-8\right)}
Addera 324 till -320.
x=\frac{-18±2}{2\left(-8\right)}
Dra kvadratroten ur 4.
x=\frac{-18±2}{-16}
Multiplicera 2 med -8.
x=-\frac{16}{-16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±2}{-16} när ± är plus. Addera -18 till 2.
x=1
Dela -16 med -16.
x=-\frac{20}{-16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±2}{-16} när ± är minus. Subtrahera 2 från -18.
x=\frac{5}{4}
Minska bråktalet \frac{-20}{-16} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=1 x=\frac{5}{4}
Ekvationen har lösts.
-8x^{2}+18x-10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-8x^{2}+18x-10-\left(-10\right)=-\left(-10\right)
Addera 10 till båda ekvationsled.
-8x^{2}+18x=-\left(-10\right)
Subtraktion av -10 från sig självt ger 0 som resultat.
-8x^{2}+18x=10
Subtrahera -10 från 0.
\frac{-8x^{2}+18x}{-8}=\frac{10}{-8}
Dividera båda led med -8.
x^{2}+\frac{18}{-8}x=\frac{10}{-8}
Division med -8 tar ut multiplikationen med -8.
x^{2}-\frac{9}{4}x=\frac{10}{-8}
Minska bråktalet \frac{18}{-8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{9}{4}x=-\frac{5}{4}
Minska bråktalet \frac{10}{-8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{9}{4}x+\left(-\frac{9}{8}\right)^{2}=-\frac{5}{4}+\left(-\frac{9}{8}\right)^{2}
Dividera -\frac{9}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{9}{8}. Addera sedan kvadraten av -\frac{9}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{9}{4}x+\frac{81}{64}=-\frac{5}{4}+\frac{81}{64}
Kvadrera -\frac{9}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{9}{4}x+\frac{81}{64}=\frac{1}{64}
Addera -\frac{5}{4} till \frac{81}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{9}{8}\right)^{2}=\frac{1}{64}
Faktorisera x^{2}-\frac{9}{4}x+\frac{81}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{9}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{9}{8}=\frac{1}{8} x-\frac{9}{8}=-\frac{1}{8}
Förenkla.
x=\frac{5}{4} x=1
Addera \frac{9}{8} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}