Lös ut x
x=\frac{1}{2}=0,5
x=-1
Graf
Frågesport
Polynomial
- 6 x ^ { 2 } = 3 x - 3
Aktie
Kopieras till Urklipp
-6x^{2}-3x=-3
Subtrahera 3x från båda led.
-6x^{2}-3x+3=0
Lägg till 3 på båda sidorna.
-2x^{2}-x+1=0
Dividera båda led med 3.
a+b=-1 ab=-2=-2
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -2x^{2}+ax+bx+1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
a=1 b=-2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Det enda sådana paret är systemlösningen.
\left(-2x^{2}+x\right)+\left(-2x+1\right)
Skriv om -2x^{2}-x+1 som \left(-2x^{2}+x\right)+\left(-2x+1\right).
-x\left(2x-1\right)-\left(2x-1\right)
Utfaktor -x i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(2x-1\right)\left(-x-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{2} x=-1
Lös 2x-1=0 och -x-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-6x^{2}-3x=-3
Subtrahera 3x från båda led.
-6x^{2}-3x+3=0
Lägg till 3 på båda sidorna.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-6\right)\times 3}}{2\left(-6\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -6, b med -3 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-6\right)\times 3}}{2\left(-6\right)}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+24\times 3}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera -4 med -6.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+72}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera 24 med 3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{81}}{2\left(-6\right)}
Addera 9 till 72.
x=\frac{-\left(-3\right)±9}{2\left(-6\right)}
Dra kvadratroten ur 81.
x=\frac{3±9}{2\left(-6\right)}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±9}{-12}
Multiplicera 2 med -6.
x=\frac{12}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±9}{-12} när ± är plus. Addera 3 till 9.
x=-1
Dela 12 med -12.
x=-\frac{6}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±9}{-12} när ± är minus. Subtrahera 9 från 3.
x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-6}{-12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x=-1 x=\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
-6x^{2}-3x=-3
Subtrahera 3x från båda led.
\frac{-6x^{2}-3x}{-6}=-\frac{3}{-6}
Dividera båda led med -6.
x^{2}+\left(-\frac{3}{-6}\right)x=-\frac{3}{-6}
Division med -6 tar ut multiplikationen med -6.
x^{2}+\frac{1}{2}x=-\frac{3}{-6}
Minska bråktalet \frac{-3}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}+\frac{1}{2}x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-3}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{1}{2}+\frac{1}{16}
Kvadrera \frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{9}{16}
Addera \frac{1}{2} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{9}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{4}=\frac{3}{4} x+\frac{1}{4}=-\frac{3}{4}
Förenkla.
x=\frac{1}{2} x=-1
Subtrahera \frac{1}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}