Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-1+\sqrt{11}i}{6}\approx -0,166666667+0,552770798i
x=\frac{-\sqrt{11}i-1}{6}\approx -0,166666667-0,552770798i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-5x^{2}-2-x^{2}=2x
Subtrahera x^{2} från båda led.
-6x^{2}-2=2x
Slå ihop -5x^{2} och -x^{2} för att få -6x^{2}.
-6x^{2}-2-2x=0
Subtrahera 2x från båda led.
-6x^{2}-2x-2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-6\right)\left(-2\right)}}{2\left(-6\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -6, b med -2 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-6\right)\left(-2\right)}}{2\left(-6\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+24\left(-2\right)}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera -4 med -6.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-48}}{2\left(-6\right)}
Multiplicera 24 med -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{-44}}{2\left(-6\right)}
Addera 4 till -48.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{11}i}{2\left(-6\right)}
Dra kvadratroten ur -44.
x=\frac{2±2\sqrt{11}i}{2\left(-6\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±2\sqrt{11}i}{-12}
Multiplicera 2 med -6.
x=\frac{2+2\sqrt{11}i}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{11}i}{-12} när ± är plus. Addera 2 till 2i\sqrt{11}.
x=\frac{-\sqrt{11}i-1}{6}
Dela 2+2i\sqrt{11} med -12.
x=\frac{-2\sqrt{11}i+2}{-12}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{11}i}{-12} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{11} från 2.
x=\frac{-1+\sqrt{11}i}{6}
Dela 2-2i\sqrt{11} med -12.
x=\frac{-\sqrt{11}i-1}{6} x=\frac{-1+\sqrt{11}i}{6}
Ekvationen har lösts.
-5x^{2}-2-x^{2}=2x
Subtrahera x^{2} från båda led.
-6x^{2}-2=2x
Slå ihop -5x^{2} och -x^{2} för att få -6x^{2}.
-6x^{2}-2-2x=0
Subtrahera 2x från båda led.
-6x^{2}-2x=2
Lägg till 2 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{-6x^{2}-2x}{-6}=\frac{2}{-6}
Dividera båda led med -6.
x^{2}+\left(-\frac{2}{-6}\right)x=\frac{2}{-6}
Division med -6 tar ut multiplikationen med -6.
x^{2}+\frac{1}{3}x=\frac{2}{-6}
Minska bråktalet \frac{-2}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{1}{3}x=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{2}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\left(\frac{1}{6}\right)^{2}=-\frac{1}{3}+\left(\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=-\frac{1}{3}+\frac{1}{36}
Kvadrera \frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=-\frac{11}{36}
Addera -\frac{1}{3} till \frac{1}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{6}\right)^{2}=-\frac{11}{36}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{11}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{6}=\frac{\sqrt{11}i}{6} x+\frac{1}{6}=-\frac{\sqrt{11}i}{6}
Förenkla.
x=\frac{-1+\sqrt{11}i}{6} x=\frac{-\sqrt{11}i-1}{6}
Subtrahera \frac{1}{6} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}