Lös ut t
t=\frac{\sqrt{149}}{7}+1\approx 2,743793659
t=-\frac{\sqrt{149}}{7}+1\approx -0,743793659
Aktie
Kopieras till Urklipp
-49t^{2}+98t+100=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-98±\sqrt{98^{2}-4\left(-49\right)\times 100}}{2\left(-49\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -49, b med 98 och c med 100 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-98±\sqrt{9604-4\left(-49\right)\times 100}}{2\left(-49\right)}
Kvadrera 98.
t=\frac{-98±\sqrt{9604+196\times 100}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera -4 med -49.
t=\frac{-98±\sqrt{9604+19600}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera 196 med 100.
t=\frac{-98±\sqrt{29204}}{2\left(-49\right)}
Addera 9604 till 19600.
t=\frac{-98±14\sqrt{149}}{2\left(-49\right)}
Dra kvadratroten ur 29204.
t=\frac{-98±14\sqrt{149}}{-98}
Multiplicera 2 med -49.
t=\frac{14\sqrt{149}-98}{-98}
Lös nu ekvationen t=\frac{-98±14\sqrt{149}}{-98} när ± är plus. Addera -98 till 14\sqrt{149}.
t=-\frac{\sqrt{149}}{7}+1
Dela -98+14\sqrt{149} med -98.
t=\frac{-14\sqrt{149}-98}{-98}
Lös nu ekvationen t=\frac{-98±14\sqrt{149}}{-98} när ± är minus. Subtrahera 14\sqrt{149} från -98.
t=\frac{\sqrt{149}}{7}+1
Dela -98-14\sqrt{149} med -98.
t=-\frac{\sqrt{149}}{7}+1 t=\frac{\sqrt{149}}{7}+1
Ekvationen har lösts.
-49t^{2}+98t+100=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-49t^{2}+98t+100-100=-100
Subtrahera 100 från båda ekvationsled.
-49t^{2}+98t=-100
Subtraktion av 100 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-49t^{2}+98t}{-49}=-\frac{100}{-49}
Dividera båda led med -49.
t^{2}+\frac{98}{-49}t=-\frac{100}{-49}
Division med -49 tar ut multiplikationen med -49.
t^{2}-2t=-\frac{100}{-49}
Dela 98 med -49.
t^{2}-2t=\frac{100}{49}
Dela -100 med -49.
t^{2}-2t+1=\frac{100}{49}+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}-2t+1=\frac{149}{49}
Addera \frac{100}{49} till 1.
\left(t-1\right)^{2}=\frac{149}{49}
Faktorisera t^{2}-2t+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t-1\right)^{2}}=\sqrt{\frac{149}{49}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t-1=\frac{\sqrt{149}}{7} t-1=-\frac{\sqrt{149}}{7}
Förenkla.
t=\frac{\sqrt{149}}{7}+1 t=-\frac{\sqrt{149}}{7}+1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}