Lös ut t
t=\frac{-\sqrt{489}i+1}{49}\approx 0,020408163-0,451292743i
t=\frac{1+\sqrt{489}i}{49}\approx 0,020408163+0,451292743i
Aktie
Kopieras till Urklipp
-49t^{2}+2t-10=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-49\right)\left(-10\right)}}{2\left(-49\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -49, b med 2 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-49\right)\left(-10\right)}}{2\left(-49\right)}
Kvadrera 2.
t=\frac{-2±\sqrt{4+196\left(-10\right)}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera -4 med -49.
t=\frac{-2±\sqrt{4-1960}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera 196 med -10.
t=\frac{-2±\sqrt{-1956}}{2\left(-49\right)}
Addera 4 till -1960.
t=\frac{-2±2\sqrt{489}i}{2\left(-49\right)}
Dra kvadratroten ur -1956.
t=\frac{-2±2\sqrt{489}i}{-98}
Multiplicera 2 med -49.
t=\frac{-2+2\sqrt{489}i}{-98}
Lös nu ekvationen t=\frac{-2±2\sqrt{489}i}{-98} när ± är plus. Addera -2 till 2i\sqrt{489}.
t=\frac{-\sqrt{489}i+1}{49}
Dela -2+2i\sqrt{489} med -98.
t=\frac{-2\sqrt{489}i-2}{-98}
Lös nu ekvationen t=\frac{-2±2\sqrt{489}i}{-98} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{489} från -2.
t=\frac{1+\sqrt{489}i}{49}
Dela -2-2i\sqrt{489} med -98.
t=\frac{-\sqrt{489}i+1}{49} t=\frac{1+\sqrt{489}i}{49}
Ekvationen har lösts.
-49t^{2}+2t-10=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-49t^{2}+2t-10-\left(-10\right)=-\left(-10\right)
Addera 10 till båda ekvationsled.
-49t^{2}+2t=-\left(-10\right)
Subtraktion av -10 från sig självt ger 0 som resultat.
-49t^{2}+2t=10
Subtrahera -10 från 0.
\frac{-49t^{2}+2t}{-49}=\frac{10}{-49}
Dividera båda led med -49.
t^{2}+\frac{2}{-49}t=\frac{10}{-49}
Division med -49 tar ut multiplikationen med -49.
t^{2}-\frac{2}{49}t=\frac{10}{-49}
Dela 2 med -49.
t^{2}-\frac{2}{49}t=-\frac{10}{49}
Dela 10 med -49.
t^{2}-\frac{2}{49}t+\left(-\frac{1}{49}\right)^{2}=-\frac{10}{49}+\left(-\frac{1}{49}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{49}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{49}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{49} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}-\frac{2}{49}t+\frac{1}{2401}=-\frac{10}{49}+\frac{1}{2401}
Kvadrera -\frac{1}{49} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
t^{2}-\frac{2}{49}t+\frac{1}{2401}=-\frac{489}{2401}
Addera -\frac{10}{49} till \frac{1}{2401} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(t-\frac{1}{49}\right)^{2}=-\frac{489}{2401}
Faktorisera t^{2}-\frac{2}{49}t+\frac{1}{2401}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t-\frac{1}{49}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{489}{2401}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t-\frac{1}{49}=\frac{\sqrt{489}i}{49} t-\frac{1}{49}=-\frac{\sqrt{489}i}{49}
Förenkla.
t=\frac{1+\sqrt{489}i}{49} t=\frac{-\sqrt{489}i+1}{49}
Addera \frac{1}{49} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}