Lös ut B
B=\frac{1}{2}=0,5
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=4 ab=-4\left(-1\right)=4
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -4B^{2}+aB+bB-1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,4 2,2
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 4.
1+4=5 2+2=4
Beräkna summan för varje par.
a=2 b=2
Lösningen är det par som ger Summa 4.
\left(-4B^{2}+2B\right)+\left(2B-1\right)
Skriv om -4B^{2}+4B-1 som \left(-4B^{2}+2B\right)+\left(2B-1\right).
-2B\left(2B-1\right)+2B-1
Bryt ut -2B i -4B^{2}+2B.
\left(2B-1\right)\left(-2B+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2B-1 genom att använda distributivitet.
B=\frac{1}{2} B=\frac{1}{2}
Lös 2B-1=0 och -2B+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-4B^{2}+4B-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
B=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\left(-4\right)\left(-1\right)}}{2\left(-4\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -4, b med 4 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
B=\frac{-4±\sqrt{16-4\left(-4\right)\left(-1\right)}}{2\left(-4\right)}
Kvadrera 4.
B=\frac{-4±\sqrt{16+16\left(-1\right)}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera -4 med -4.
B=\frac{-4±\sqrt{16-16}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera 16 med -1.
B=\frac{-4±\sqrt{0}}{2\left(-4\right)}
Addera 16 till -16.
B=-\frac{4}{2\left(-4\right)}
Dra kvadratroten ur 0.
B=-\frac{4}{-8}
Multiplicera 2 med -4.
B=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-4}{-8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
-4B^{2}+4B-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-4B^{2}+4B-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
-4B^{2}+4B=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
-4B^{2}+4B=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{-4B^{2}+4B}{-4}=\frac{1}{-4}
Dividera båda led med -4.
B^{2}+\frac{4}{-4}B=\frac{1}{-4}
Division med -4 tar ut multiplikationen med -4.
B^{2}-B=\frac{1}{-4}
Dela 4 med -4.
B^{2}-B=-\frac{1}{4}
Dela 1 med -4.
B^{2}-B+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=-\frac{1}{4}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
B^{2}-B+\frac{1}{4}=\frac{-1+1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
B^{2}-B+\frac{1}{4}=0
Addera -\frac{1}{4} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(B-\frac{1}{2}\right)^{2}=0
Faktorisera B^{2}-B+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(B-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{0}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
B-\frac{1}{2}=0 B-\frac{1}{2}=0
Förenkla.
B=\frac{1}{2} B=\frac{1}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
B=\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts. Lösningarna är samma.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}