Lös ut x
x=-\frac{1}{3}\approx -0,333333333
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-3x\left(2+3x\right)=1
Slå ihop -x och 4x för att få 3x.
-6x-9x^{2}=1
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -3x med 2+3x.
-6x-9x^{2}-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
-9x^{2}-6x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\left(-9\right)\left(-1\right)}}{2\left(-9\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -9, b med -6 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\left(-9\right)\left(-1\right)}}{2\left(-9\right)}
Kvadrera -6.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+36\left(-1\right)}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera -4 med -9.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-36}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera 36 med -1.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{0}}{2\left(-9\right)}
Addera 36 till -36.
x=-\frac{-6}{2\left(-9\right)}
Dra kvadratroten ur 0.
x=\frac{6}{2\left(-9\right)}
Motsatsen till -6 är 6.
x=\frac{6}{-18}
Multiplicera 2 med -9.
x=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{6}{-18} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
-3x\left(2+3x\right)=1
Slå ihop -x och 4x för att få 3x.
-6x-9x^{2}=1
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -3x med 2+3x.
-9x^{2}-6x=1
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-9x^{2}-6x}{-9}=\frac{1}{-9}
Dividera båda led med -9.
x^{2}+\left(-\frac{6}{-9}\right)x=\frac{1}{-9}
Division med -9 tar ut multiplikationen med -9.
x^{2}+\frac{2}{3}x=\frac{1}{-9}
Minska bråktalet \frac{-6}{-9} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}+\frac{2}{3}x=-\frac{1}{9}
Dela 1 med -9.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}=-\frac{1}{9}+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera \frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{-1+1}{9}
Kvadrera \frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=0
Addera -\frac{1}{9} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}=0
Faktorisera x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{0}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{3}=0 x+\frac{1}{3}=0
Förenkla.
x=-\frac{1}{3} x=-\frac{1}{3}
Subtrahera \frac{1}{3} från båda ekvationsled.
x=-\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts. Lösningarna är samma.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}