Lös ut x
x=1,3
x=0,4
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-3x^{2}+5,1x-1,56=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-5,1±\sqrt{5,1^{2}-4\left(-3\right)\left(-1,56\right)}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 5,1 och c med -1,56 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-5,1±\sqrt{26,01-4\left(-3\right)\left(-1,56\right)}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 5,1 genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-5,1±\sqrt{26,01+12\left(-1,56\right)}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-5,1±\sqrt{26,01-18,72}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med -1,56.
x=\frac{-5,1±\sqrt{7,29}}{2\left(-3\right)}
Addera 26,01 till -18,72 genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-5,1±\frac{27}{10}}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 7,29.
x=\frac{-5,1±\frac{27}{10}}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=-\frac{\frac{12}{5}}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-5,1±\frac{27}{10}}{-6} när ± är plus. Addera -5,1 till \frac{27}{10} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{2}{5}
Dela -\frac{12}{5} med -6.
x=-\frac{\frac{39}{5}}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-5,1±\frac{27}{10}}{-6} när ± är minus. Subtrahera \frac{27}{10} från -5,1 genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{13}{10}
Dela -\frac{39}{5} med -6.
x=\frac{2}{5} x=\frac{13}{10}
Ekvationen har lösts.
-3x^{2}+5.1x-1.56=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-3x^{2}+5.1x-1.56-\left(-1.56\right)=-\left(-1.56\right)
Addera 1.56 till båda ekvationsled.
-3x^{2}+5.1x=-\left(-1.56\right)
Subtraktion av -1.56 från sig självt ger 0 som resultat.
-3x^{2}+5.1x=1.56
Subtrahera -1.56 från 0.
\frac{-3x^{2}+5.1x}{-3}=\frac{1.56}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{5.1}{-3}x=\frac{1.56}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-1.7x=\frac{1.56}{-3}
Dela 5.1 med -3.
x^{2}-1.7x=-0.52
Dela 1.56 med -3.
x^{2}-1.7x+\left(-0.85\right)^{2}=-0.52+\left(-0.85\right)^{2}
Dividera -1.7, koefficienten för termen x, med 2 för att få -0.85. Addera sedan kvadraten av -0.85 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-1.7x+0.7225=-0.52+0.7225
Kvadrera -0.85 genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-1.7x+0.7225=0.2025
Addera -0.52 till 0.7225 genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-0.85\right)^{2}=0.2025
Faktorisera x^{2}-1.7x+0.7225. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-0.85\right)^{2}}=\sqrt{0.2025}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-0.85=\frac{9}{20} x-0.85=-\frac{9}{20}
Förenkla.
x=\frac{13}{10} x=\frac{2}{5}
Addera 0.85 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}