Lös ut y
y=\frac{\sqrt{19}-3}{2}\approx 0,679449472
y=\frac{-\sqrt{19}-3}{2}\approx -3,679449472
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-2y^{2}-6y+5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\left(-2\right)\times 5}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med -6 och c med 5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\left(-2\right)\times 5}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera -6.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+8\times 5}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+40}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 5.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{76}}{2\left(-2\right)}
Addera 36 till 40.
y=\frac{-\left(-6\right)±2\sqrt{19}}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 76.
y=\frac{6±2\sqrt{19}}{2\left(-2\right)}
Motsatsen till -6 är 6.
y=\frac{6±2\sqrt{19}}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
y=\frac{2\sqrt{19}+6}{-4}
Lös nu ekvationen y=\frac{6±2\sqrt{19}}{-4} när ± är plus. Addera 6 till 2\sqrt{19}.
y=\frac{-\sqrt{19}-3}{2}
Dela 6+2\sqrt{19} med -4.
y=\frac{6-2\sqrt{19}}{-4}
Lös nu ekvationen y=\frac{6±2\sqrt{19}}{-4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{19} från 6.
y=\frac{\sqrt{19}-3}{2}
Dela 6-2\sqrt{19} med -4.
y=\frac{-\sqrt{19}-3}{2} y=\frac{\sqrt{19}-3}{2}
Ekvationen har lösts.
-2y^{2}-6y+5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-2y^{2}-6y+5-5=-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
-2y^{2}-6y=-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-2y^{2}-6y}{-2}=-\frac{5}{-2}
Dividera båda led med -2.
y^{2}+\left(-\frac{6}{-2}\right)y=-\frac{5}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
y^{2}+3y=-\frac{5}{-2}
Dela -6 med -2.
y^{2}+3y=\frac{5}{2}
Dela -5 med -2.
y^{2}+3y+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{5}{2}+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}+3y+\frac{9}{4}=\frac{5}{2}+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}+3y+\frac{9}{4}=\frac{19}{4}
Addera \frac{5}{2} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{19}{4}
Faktorisera y^{2}+3y+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{19}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{19}}{2} y+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{19}}{2}
Förenkla.
y=\frac{\sqrt{19}-3}{2} y=\frac{-\sqrt{19}-3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}