Lös ut x
x=-2
x=5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-2x^{2}+6x+16+4=0
Lägg till 4 på båda sidorna.
-2x^{2}+6x+20=0
Addera 16 och 4 för att få 20.
-x^{2}+3x+10=0
Dividera båda led med 2.
a+b=3 ab=-10=-10
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -x^{2}+ax+bx+10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,10 -2,5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -10.
-1+10=9 -2+5=3
Beräkna summan för varje par.
a=5 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(-x^{2}+5x\right)+\left(-2x+10\right)
Skriv om -x^{2}+3x+10 som \left(-x^{2}+5x\right)+\left(-2x+10\right).
-x\left(x-5\right)-2\left(x-5\right)
Utfaktor -x i den första och den -2 i den andra gruppen.
\left(x-5\right)\left(-x-2\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-5 genom att använda distributivitet.
x=5 x=-2
Lös x-5=0 och -x-2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-2x^{2}+6x+16=-4
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
-2x^{2}+6x+16-\left(-4\right)=-4-\left(-4\right)
Addera 4 till båda ekvationsled.
-2x^{2}+6x+16-\left(-4\right)=0
Subtraktion av -4 från sig självt ger 0 som resultat.
-2x^{2}+6x+20=0
Subtrahera -4 från 16.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-2\right)\times 20}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 6 och c med 20 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-2\right)\times 20}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+8\times 20}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-6±\sqrt{36+160}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 20.
x=\frac{-6±\sqrt{196}}{2\left(-2\right)}
Addera 36 till 160.
x=\frac{-6±14}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 196.
x=\frac{-6±14}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{8}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±14}{-4} när ± är plus. Addera -6 till 14.
x=-2
Dela 8 med -4.
x=-\frac{20}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±14}{-4} när ± är minus. Subtrahera 14 från -6.
x=5
Dela -20 med -4.
x=-2 x=5
Ekvationen har lösts.
-2x^{2}+6x+16=-4
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-2x^{2}+6x+16-16=-4-16
Subtrahera 16 från båda ekvationsled.
-2x^{2}+6x=-4-16
Subtraktion av 16 från sig självt ger 0 som resultat.
-2x^{2}+6x=-20
Subtrahera 16 från -4.
\frac{-2x^{2}+6x}{-2}=-\frac{20}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\frac{6}{-2}x=-\frac{20}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}-3x=-\frac{20}{-2}
Dela 6 med -2.
x^{2}-3x=10
Dela -20 med -2.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=10+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=10+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{49}{4}
Addera 10 till \frac{9}{4}.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{49}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{7}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{7}{2}
Förenkla.
x=5 x=-2
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}