Lös ut x
x = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
x=0
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x\left(-2x+3\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=\frac{3}{2}
Lös x=0 och -2x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-2x^{2}+3x=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 3 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±3}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 3^{2}.
x=\frac{-3±3}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{0}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±3}{-4} när ± är plus. Addera -3 till 3.
x=0
Dela 0 med -4.
x=-\frac{6}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±3}{-4} när ± är minus. Subtrahera 3 från -3.
x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-6}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=0 x=\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
-2x^{2}+3x=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-2x^{2}+3x}{-2}=\frac{0}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\frac{3}{-2}x=\frac{0}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=\frac{0}{-2}
Dela 3 med -2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=0
Dela 0 med -2.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{9}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{4}=\frac{3}{4} x-\frac{3}{4}=-\frac{3}{4}
Förenkla.
x=\frac{3}{2} x=0
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}