Lös ut a
a = \frac{\sqrt{7} + 1}{2} \approx 1,822875656
a=\frac{1-\sqrt{7}}{2}\approx -0,822875656
Aktie
Kopieras till Urklipp
-2a^{2}-2a-3+4a^{2}=0
Lägg till 4a^{2} på båda sidorna.
2a^{2}-2a-3=0
Slå ihop -2a^{2} och 4a^{2} för att få 2a^{2}.
a=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -2 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
a=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -2.
a=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-8\left(-3\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
a=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+24}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -3.
a=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{28}}{2\times 2}
Addera 4 till 24.
a=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{7}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 28.
a=\frac{2±2\sqrt{7}}{2\times 2}
Motsatsen till -2 är 2.
a=\frac{2±2\sqrt{7}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
a=\frac{2\sqrt{7}+2}{4}
Lös nu ekvationen a=\frac{2±2\sqrt{7}}{4} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{7}.
a=\frac{\sqrt{7}+1}{2}
Dela 2+2\sqrt{7} med 4.
a=\frac{2-2\sqrt{7}}{4}
Lös nu ekvationen a=\frac{2±2\sqrt{7}}{4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{7} från 2.
a=\frac{1-\sqrt{7}}{2}
Dela 2-2\sqrt{7} med 4.
a=\frac{\sqrt{7}+1}{2} a=\frac{1-\sqrt{7}}{2}
Ekvationen har lösts.
-2a^{2}-2a-3+4a^{2}=0
Lägg till 4a^{2} på båda sidorna.
2a^{2}-2a-3=0
Slå ihop -2a^{2} och 4a^{2} för att få 2a^{2}.
2a^{2}-2a=3
Lägg till 3 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{2a^{2}-2a}{2}=\frac{3}{2}
Dividera båda led med 2.
a^{2}+\left(-\frac{2}{2}\right)a=\frac{3}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
a^{2}-a=\frac{3}{2}
Dela -2 med 2.
a^{2}-a+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
a^{2}-a+\frac{1}{4}=\frac{3}{2}+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
a^{2}-a+\frac{1}{4}=\frac{7}{4}
Addera \frac{3}{2} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(a-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{7}{4}
Faktorisera a^{2}-a+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(a-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{7}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
a-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{7}}{2} a-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{7}}{2}
Förenkla.
a=\frac{\sqrt{7}+1}{2} a=\frac{1-\sqrt{7}}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}