Lös ut x
x=-\frac{1}{2}=-0,5
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-x\times 4-\left(x+1\right)\times 3=-2x\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x+1,x.
-x\times 4-\left(3x+3\right)=-2x\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 3.
-x\times 4-3x-3=-2x\left(x+1\right)
Hitta motsatsen till 3x+3 genom att hitta motsatsen till varje term.
-x\times 4-3x-3=-2x^{2}-2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2x med x+1.
-x\times 4-3x-3+2x^{2}=-2x
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
-x\times 4-3x-3+2x^{2}+2x=0
Lägg till 2x på båda sidorna.
-x\times 4-x-3+2x^{2}=0
Slå ihop -3x och 2x för att få -x.
-4x-x-3+2x^{2}=0
Multiplicera -1 och 4 för att få -4.
-5x-3+2x^{2}=0
Slå ihop -4x och -x för att få -5x.
2x^{2}-5x-3=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=-5 ab=2\left(-3\right)=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-6 2,-3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
1-6=-5 2-3=-1
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=1
Lösningen är det par som ger Summa -5.
\left(2x^{2}-6x\right)+\left(x-3\right)
Skriv om 2x^{2}-5x-3 som \left(2x^{2}-6x\right)+\left(x-3\right).
2x\left(x-3\right)+x-3
Bryt ut 2x i 2x^{2}-6x.
\left(x-3\right)\left(2x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-3 genom att använda distributivitet.
x=3 x=-\frac{1}{2}
Lös x-3=0 och 2x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-x\times 4-\left(x+1\right)\times 3=-2x\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x+1,x.
-x\times 4-\left(3x+3\right)=-2x\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 3.
-x\times 4-3x-3=-2x\left(x+1\right)
Hitta motsatsen till 3x+3 genom att hitta motsatsen till varje term.
-x\times 4-3x-3=-2x^{2}-2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2x med x+1.
-x\times 4-3x-3+2x^{2}=-2x
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
-x\times 4-3x-3+2x^{2}+2x=0
Lägg till 2x på båda sidorna.
-x\times 4-x-3+2x^{2}=0
Slå ihop -3x och 2x för att få -x.
-4x-x-3+2x^{2}=0
Multiplicera -1 och 4 för att få -4.
-5x-3+2x^{2}=0
Slå ihop -4x och -x för att få -5x.
2x^{2}-5x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{\left(-5\right)^{2}-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -5 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -5.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-8\left(-3\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25+24}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -3.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{49}}{2\times 2}
Addera 25 till 24.
x=\frac{-\left(-5\right)±7}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{5±7}{2\times 2}
Motsatsen till -5 är 5.
x=\frac{5±7}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{12}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±7}{4} när ± är plus. Addera 5 till 7.
x=3
Dela 12 med 4.
x=-\frac{2}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±7}{4} när ± är minus. Subtrahera 7 från 5.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=3 x=-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
-x\times 4-\left(x+1\right)\times 3=-2x\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x+1,x.
-x\times 4-\left(3x+3\right)=-2x\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 3.
-x\times 4-3x-3=-2x\left(x+1\right)
Hitta motsatsen till 3x+3 genom att hitta motsatsen till varje term.
-x\times 4-3x-3=-2x^{2}-2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2x med x+1.
-x\times 4-3x-3+2x^{2}=-2x
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
-x\times 4-3x-3+2x^{2}+2x=0
Lägg till 2x på båda sidorna.
-x\times 4-x-3+2x^{2}=0
Slå ihop -3x och 2x för att få -x.
-x\times 4-x+2x^{2}=3
Lägg till 3 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
-4x-x+2x^{2}=3
Multiplicera -1 och 4 för att få -4.
-5x+2x^{2}=3
Slå ihop -4x och -x för att få -5x.
2x^{2}-5x=3
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{2x^{2}-5x}{2}=\frac{3}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{5}{2}x=\frac{3}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{5}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{3}{2}+\frac{25}{16}
Kvadrera -\frac{5}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{49}{16}
Addera \frac{3}{2} till \frac{25}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{49}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{4}=\frac{7}{4} x-\frac{5}{4}=-\frac{7}{4}
Förenkla.
x=3 x=-\frac{1}{2}
Addera \frac{5}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}