Lös ut t
t=3
t = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Aktie
Kopieras till Urklipp
-\frac{2}{3}t^{2}+3t=3
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
-\frac{2}{3}t^{2}+3t-3=3-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
-\frac{2}{3}t^{2}+3t-3=0
Subtraktion av 3 från sig självt ger 0 som resultat.
t=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-\frac{2}{3}\right)\left(-3\right)}}{2\left(-\frac{2}{3}\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -\frac{2}{3}, b med 3 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-\frac{2}{3}\right)\left(-3\right)}}{2\left(-\frac{2}{3}\right)}
Kvadrera 3.
t=\frac{-3±\sqrt{9+\frac{8}{3}\left(-3\right)}}{2\left(-\frac{2}{3}\right)}
Multiplicera -4 med -\frac{2}{3}.
t=\frac{-3±\sqrt{9-8}}{2\left(-\frac{2}{3}\right)}
Multiplicera \frac{8}{3} med -3.
t=\frac{-3±\sqrt{1}}{2\left(-\frac{2}{3}\right)}
Addera 9 till -8.
t=\frac{-3±1}{2\left(-\frac{2}{3}\right)}
Dra kvadratroten ur 1.
t=\frac{-3±1}{-\frac{4}{3}}
Multiplicera 2 med -\frac{2}{3}.
t=-\frac{2}{-\frac{4}{3}}
Lös nu ekvationen t=\frac{-3±1}{-\frac{4}{3}} när ± är plus. Addera -3 till 1.
t=\frac{3}{2}
Dela -2 med -\frac{4}{3} genom att multiplicera -2 med reciproken till -\frac{4}{3}.
t=-\frac{4}{-\frac{4}{3}}
Lös nu ekvationen t=\frac{-3±1}{-\frac{4}{3}} när ± är minus. Subtrahera 1 från -3.
t=3
Dela -4 med -\frac{4}{3} genom att multiplicera -4 med reciproken till -\frac{4}{3}.
t=\frac{3}{2} t=3
Ekvationen har lösts.
-\frac{2}{3}t^{2}+3t=3
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-\frac{2}{3}t^{2}+3t}{-\frac{2}{3}}=\frac{3}{-\frac{2}{3}}
Dela båda ekvationsled med -\frac{2}{3}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
t^{2}+\frac{3}{-\frac{2}{3}}t=\frac{3}{-\frac{2}{3}}
Division med -\frac{2}{3} tar ut multiplikationen med -\frac{2}{3}.
t^{2}-\frac{9}{2}t=\frac{3}{-\frac{2}{3}}
Dela 3 med -\frac{2}{3} genom att multiplicera 3 med reciproken till -\frac{2}{3}.
t^{2}-\frac{9}{2}t=-\frac{9}{2}
Dela 3 med -\frac{2}{3} genom att multiplicera 3 med reciproken till -\frac{2}{3}.
t^{2}-\frac{9}{2}t+\left(-\frac{9}{4}\right)^{2}=-\frac{9}{2}+\left(-\frac{9}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{9}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{9}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{9}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}-\frac{9}{2}t+\frac{81}{16}=-\frac{9}{2}+\frac{81}{16}
Kvadrera -\frac{9}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
t^{2}-\frac{9}{2}t+\frac{81}{16}=\frac{9}{16}
Addera -\frac{9}{2} till \frac{81}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(t-\frac{9}{4}\right)^{2}=\frac{9}{16}
Faktorisera t^{2}-\frac{9}{2}t+\frac{81}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t-\frac{9}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t-\frac{9}{4}=\frac{3}{4} t-\frac{9}{4}=-\frac{3}{4}
Förenkla.
t=3 t=\frac{3}{2}
Addera \frac{9}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}