Lös ut x
x = \frac{23}{6} = 3\frac{5}{6} \approx 3,833333333
x=0
Graf
Frågesport
Polynomial
5 problem som liknar:
- \frac { 1 } { 3 } x + 2 = - x ^ { 2 } + \frac { 7 } { 2 } x + 2
Aktie
Kopieras till Urklipp
-\frac{1}{3}x+2+x^{2}=\frac{7}{2}x+2
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-\frac{1}{3}x+2+x^{2}-\frac{7}{2}x=2
Subtrahera \frac{7}{2}x från båda led.
-\frac{23}{6}x+2+x^{2}=2
Slå ihop -\frac{1}{3}x och -\frac{7}{2}x för att få -\frac{23}{6}x.
-\frac{23}{6}x+2+x^{2}-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
-\frac{23}{6}x+x^{2}=0
Subtrahera 2 från 2 för att få 0.
x\left(-\frac{23}{6}+x\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=\frac{23}{6}
Lös x=0 och -\frac{23}{6}+x=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-\frac{1}{3}x+2+x^{2}=\frac{7}{2}x+2
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-\frac{1}{3}x+2+x^{2}-\frac{7}{2}x=2
Subtrahera \frac{7}{2}x från båda led.
-\frac{23}{6}x+2+x^{2}=2
Slå ihop -\frac{1}{3}x och -\frac{7}{2}x för att få -\frac{23}{6}x.
-\frac{23}{6}x+2+x^{2}-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
-\frac{23}{6}x+x^{2}=0
Subtrahera 2 från 2 för att få 0.
x^{2}-\frac{23}{6}x=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-\frac{23}{6}\right)±\sqrt{\left(-\frac{23}{6}\right)^{2}}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -\frac{23}{6} och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{23}{6}\right)±\frac{23}{6}}{2}
Dra kvadratroten ur \left(-\frac{23}{6}\right)^{2}.
x=\frac{\frac{23}{6}±\frac{23}{6}}{2}
Motsatsen till -\frac{23}{6} är \frac{23}{6}.
x=\frac{\frac{23}{3}}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{23}{6}±\frac{23}{6}}{2} när ± är plus. Addera \frac{23}{6} till \frac{23}{6} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{23}{6}
Dela \frac{23}{3} med 2.
x=\frac{0}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{23}{6}±\frac{23}{6}}{2} när ± är minus. Subtrahera \frac{23}{6} från \frac{23}{6} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=0
Dela 0 med 2.
x=\frac{23}{6} x=0
Ekvationen har lösts.
-\frac{1}{3}x+2+x^{2}=\frac{7}{2}x+2
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-\frac{1}{3}x+2+x^{2}-\frac{7}{2}x=2
Subtrahera \frac{7}{2}x från båda led.
-\frac{23}{6}x+2+x^{2}=2
Slå ihop -\frac{1}{3}x och -\frac{7}{2}x för att få -\frac{23}{6}x.
-\frac{23}{6}x+2+x^{2}-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
-\frac{23}{6}x+x^{2}=0
Subtrahera 2 från 2 för att få 0.
x^{2}-\frac{23}{6}x=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}-\frac{23}{6}x+\left(-\frac{23}{12}\right)^{2}=\left(-\frac{23}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{23}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{23}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{23}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{23}{6}x+\frac{529}{144}=\frac{529}{144}
Kvadrera -\frac{23}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x-\frac{23}{12}\right)^{2}=\frac{529}{144}
Faktorisera x^{2}-\frac{23}{6}x+\frac{529}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{23}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{529}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{23}{12}=\frac{23}{12} x-\frac{23}{12}=-\frac{23}{12}
Förenkla.
x=\frac{23}{6} x=0
Addera \frac{23}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}