Lös ut x
x=-3
x=0
Graf
Frågesport
Polynomial
5 problem som liknar:
- \frac { 1 } { 2 } x ^ { 2 } - \frac { 3 } { 2 } x + 2 = 2
Aktie
Kopieras till Urklipp
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x+2-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x=0
Subtrahera 2 från 2 för att få 0.
x\left(-\frac{1}{2}x-\frac{3}{2}\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=-3
Lös x=0 och \frac{-x-3}{2}=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x+2=2
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x+2-2=2-2
Subtrahera 2 från båda ekvationsled.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x+2-2=0
Subtraktion av 2 från sig självt ger 0 som resultat.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x=0
Subtrahera 2 från 2.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{2}\right)±\sqrt{\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}}}{2\left(-\frac{1}{2}\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -\frac{1}{2}, b med -\frac{3}{2} och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{2}\right)±\frac{3}{2}}{2\left(-\frac{1}{2}\right)}
Dra kvadratroten ur \left(-\frac{3}{2}\right)^{2}.
x=\frac{\frac{3}{2}±\frac{3}{2}}{2\left(-\frac{1}{2}\right)}
Motsatsen till -\frac{3}{2} är \frac{3}{2}.
x=\frac{\frac{3}{2}±\frac{3}{2}}{-1}
Multiplicera 2 med -\frac{1}{2}.
x=\frac{3}{-1}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{2}±\frac{3}{2}}{-1} när ± är plus. Addera \frac{3}{2} till \frac{3}{2} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=-3
Dela 3 med -1.
x=\frac{0}{-1}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{2}±\frac{3}{2}}{-1} när ± är minus. Subtrahera \frac{3}{2} från \frac{3}{2} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=0
Dela 0 med -1.
x=-3 x=0
Ekvationen har lösts.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x+2=2
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x+2-2=2-2
Subtrahera 2 från båda ekvationsled.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x=2-2
Subtraktion av 2 från sig självt ger 0 som resultat.
-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x=0
Subtrahera 2 från 2.
\frac{-\frac{1}{2}x^{2}-\frac{3}{2}x}{-\frac{1}{2}}=\frac{0}{-\frac{1}{2}}
Multiplicera båda led med -2.
x^{2}+\left(-\frac{\frac{3}{2}}{-\frac{1}{2}}\right)x=\frac{0}{-\frac{1}{2}}
Division med -\frac{1}{2} tar ut multiplikationen med -\frac{1}{2}.
x^{2}+3x=\frac{0}{-\frac{1}{2}}
Dela -\frac{3}{2} med -\frac{1}{2} genom att multiplicera -\frac{3}{2} med reciproken till -\frac{1}{2}.
x^{2}+3x=0
Dela 0 med -\frac{1}{2} genom att multiplicera 0 med reciproken till -\frac{1}{2}.
x^{2}+3x+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{9}{4}
Faktorisera x^{2}+3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2}=\frac{3}{2} x+\frac{3}{2}=-\frac{3}{2}
Förenkla.
x=0 x=-3
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}