Lös ut x
x=-2
x=10
Graf
Frågesport
Quadratic Equation
- \frac { 1 } { 12 } x ^ { 2 } + \frac { 2 } { 3 } x + \frac { 5 } { 3 } = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
-\frac{1}{12}x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{5}{3}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\frac{2}{3}±\sqrt{\left(\frac{2}{3}\right)^{2}-4\left(-\frac{1}{12}\right)\times \frac{5}{3}}}{2\left(-\frac{1}{12}\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -\frac{1}{12}, b med \frac{2}{3} och c med \frac{5}{3} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\frac{2}{3}±\sqrt{\frac{4}{9}-4\left(-\frac{1}{12}\right)\times \frac{5}{3}}}{2\left(-\frac{1}{12}\right)}
Kvadrera \frac{2}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\frac{2}{3}±\sqrt{\frac{4}{9}+\frac{1}{3}\times \frac{5}{3}}}{2\left(-\frac{1}{12}\right)}
Multiplicera -4 med -\frac{1}{12}.
x=\frac{-\frac{2}{3}±\sqrt{\frac{4+5}{9}}}{2\left(-\frac{1}{12}\right)}
Multiplicera \frac{1}{3} med \frac{5}{3} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\frac{2}{3}±\sqrt{1}}{2\left(-\frac{1}{12}\right)}
Addera \frac{4}{9} till \frac{5}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\frac{2}{3}±1}{2\left(-\frac{1}{12}\right)}
Dra kvadratroten ur 1.
x=\frac{-\frac{2}{3}±1}{-\frac{1}{6}}
Multiplicera 2 med -\frac{1}{12}.
x=\frac{\frac{1}{3}}{-\frac{1}{6}}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{2}{3}±1}{-\frac{1}{6}} när ± är plus. Addera -\frac{2}{3} till 1.
x=-2
Dela \frac{1}{3} med -\frac{1}{6} genom att multiplicera \frac{1}{3} med reciproken till -\frac{1}{6}.
x=-\frac{\frac{5}{3}}{-\frac{1}{6}}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{2}{3}±1}{-\frac{1}{6}} när ± är minus. Subtrahera 1 från -\frac{2}{3}.
x=10
Dela -\frac{5}{3} med -\frac{1}{6} genom att multiplicera -\frac{5}{3} med reciproken till -\frac{1}{6}.
x=-2 x=10
Ekvationen har lösts.
-\frac{1}{12}x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{5}{3}=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-\frac{1}{12}x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{5}{3}-\frac{5}{3}=-\frac{5}{3}
Subtrahera \frac{5}{3} från båda ekvationsled.
-\frac{1}{12}x^{2}+\frac{2}{3}x=-\frac{5}{3}
Subtraktion av \frac{5}{3} från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-\frac{1}{12}x^{2}+\frac{2}{3}x}{-\frac{1}{12}}=-\frac{\frac{5}{3}}{-\frac{1}{12}}
Multiplicera båda led med -12.
x^{2}+\frac{\frac{2}{3}}{-\frac{1}{12}}x=-\frac{\frac{5}{3}}{-\frac{1}{12}}
Division med -\frac{1}{12} tar ut multiplikationen med -\frac{1}{12}.
x^{2}-8x=-\frac{\frac{5}{3}}{-\frac{1}{12}}
Dela \frac{2}{3} med -\frac{1}{12} genom att multiplicera \frac{2}{3} med reciproken till -\frac{1}{12}.
x^{2}-8x=20
Dela -\frac{5}{3} med -\frac{1}{12} genom att multiplicera -\frac{5}{3} med reciproken till -\frac{1}{12}.
x^{2}-8x+\left(-4\right)^{2}=20+\left(-4\right)^{2}
Dividera -8, koefficienten för termen x, med 2 för att få -4. Addera sedan kvadraten av -4 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-8x+16=20+16
Kvadrera -4.
x^{2}-8x+16=36
Addera 20 till 16.
\left(x-4\right)^{2}=36
Faktorisera x^{2}-8x+16. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-4\right)^{2}}=\sqrt{36}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-4=6 x-4=-6
Förenkla.
x=10 x=-2
Addera 4 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}