Lös ut x (complex solution)
x=3+\sqrt{5}i\approx 3+2,236067977i
x=-\sqrt{5}i+3\approx 3-2,236067977i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-25-5\left(x-6\right)=x-9
Överväg \left(x+5\right)\left(x-5\right). Multiplikation kan transformeras till differens av kvadrater med regeln: \left(a-b\right)\left(a+b\right)=a^{2}-b^{2}. Kvadrera 5.
x^{2}-25-5x+30=x-9
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -5 med x-6.
x^{2}+5-5x=x-9
Addera -25 och 30 för att få 5.
x^{2}+5-5x-x=-9
Subtrahera x från båda led.
x^{2}+5-6x=-9
Slå ihop -5x och -x för att få -6x.
x^{2}+5-6x+9=0
Lägg till 9 på båda sidorna.
x^{2}+14-6x=0
Addera 5 och 9 för att få 14.
x^{2}-6x+14=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\times 14}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -6 och c med 14 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\times 14}}{2}
Kvadrera -6.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-56}}{2}
Multiplicera -4 med 14.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{-20}}{2}
Addera 36 till -56.
x=\frac{-\left(-6\right)±2\sqrt{5}i}{2}
Dra kvadratroten ur -20.
x=\frac{6±2\sqrt{5}i}{2}
Motsatsen till -6 är 6.
x=\frac{6+2\sqrt{5}i}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±2\sqrt{5}i}{2} när ± är plus. Addera 6 till 2i\sqrt{5}.
x=3+\sqrt{5}i
Dela 6+2i\sqrt{5} med 2.
x=\frac{-2\sqrt{5}i+6}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±2\sqrt{5}i}{2} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{5} från 6.
x=-\sqrt{5}i+3
Dela 6-2i\sqrt{5} med 2.
x=3+\sqrt{5}i x=-\sqrt{5}i+3
Ekvationen har lösts.
x^{2}-25-5\left(x-6\right)=x-9
Överväg \left(x+5\right)\left(x-5\right). Multiplikation kan transformeras till differens av kvadrater med regeln: \left(a-b\right)\left(a+b\right)=a^{2}-b^{2}. Kvadrera 5.
x^{2}-25-5x+30=x-9
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -5 med x-6.
x^{2}+5-5x=x-9
Addera -25 och 30 för att få 5.
x^{2}+5-5x-x=-9
Subtrahera x från båda led.
x^{2}+5-6x=-9
Slå ihop -5x och -x för att få -6x.
x^{2}-6x=-9-5
Subtrahera 5 från båda led.
x^{2}-6x=-14
Subtrahera 5 från -9 för att få -14.
x^{2}-6x+\left(-3\right)^{2}=-14+\left(-3\right)^{2}
Dividera -6, koefficienten för termen x, med 2 för att få -3. Addera sedan kvadraten av -3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-6x+9=-14+9
Kvadrera -3.
x^{2}-6x+9=-5
Addera -14 till 9.
\left(x-3\right)^{2}=-5
Faktorisera x^{2}-6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-3\right)^{2}}=\sqrt{-5}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-3=\sqrt{5}i x-3=-\sqrt{5}i
Förenkla.
x=3+\sqrt{5}i x=-\sqrt{5}i+3
Addera 3 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}