Lös ut x
x = \frac{\sqrt{21} + 1}{2} \approx 2,791287847
x=\frac{1-\sqrt{21}}{2}\approx -1,791287847
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-x-2=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med x-2 och slå ihop lika termer.
x^{2}-x-2-3=0
Subtrahera 3 från båda led.
x^{2}-x-5=0
Subtrahera 3 från -2 för att få -5.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\left(-5\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -1 och c med -5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+20}}{2}
Multiplicera -4 med -5.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{21}}{2}
Addera 1 till 20.
x=\frac{1±\sqrt{21}}{2}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{\sqrt{21}+1}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{21}}{2} när ± är plus. Addera 1 till \sqrt{21}.
x=\frac{1-\sqrt{21}}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{21}}{2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{21} från 1.
x=\frac{\sqrt{21}+1}{2} x=\frac{1-\sqrt{21}}{2}
Ekvationen har lösts.
x^{2}-x-2=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med x-2 och slå ihop lika termer.
x^{2}-x=3+2
Lägg till 2 på båda sidorna.
x^{2}-x=5
Addera 3 och 2 för att få 5.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=5+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=5+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{21}{4}
Addera 5 till \frac{1}{4}.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{21}{4}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{21}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{21}}{2} x-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{21}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{21}+1}{2} x=\frac{1-\sqrt{21}}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}