Beräkna
\sqrt{6}\approx 2,449489743
Frågesport
Arithmetic
5 problem som liknar:
(2 \sqrt{ 3 } +3 \sqrt{ 2 } ) \div ( \sqrt{ 3 } + \sqrt{ 2 } )
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{\left(2\sqrt{3}+3\sqrt{2}\right)\left(\sqrt{3}-\sqrt{2}\right)}{\left(\sqrt{3}+\sqrt{2}\right)\left(\sqrt{3}-\sqrt{2}\right)}
Rationalisera nämnaren i \frac{2\sqrt{3}+3\sqrt{2}}{\sqrt{3}+\sqrt{2}} genom att multiplicera täljare och nämnare med \sqrt{3}-\sqrt{2}.
\frac{\left(2\sqrt{3}+3\sqrt{2}\right)\left(\sqrt{3}-\sqrt{2}\right)}{\left(\sqrt{3}\right)^{2}-\left(\sqrt{2}\right)^{2}}
Överväg \left(\sqrt{3}+\sqrt{2}\right)\left(\sqrt{3}-\sqrt{2}\right). Multiplikation kan transformeras till differens av kvadrater med regeln: \left(a-b\right)\left(a+b\right)=a^{2}-b^{2}.
\frac{\left(2\sqrt{3}+3\sqrt{2}\right)\left(\sqrt{3}-\sqrt{2}\right)}{3-2}
Kvadrera \sqrt{3}. Kvadrera \sqrt{2}.
\frac{\left(2\sqrt{3}+3\sqrt{2}\right)\left(\sqrt{3}-\sqrt{2}\right)}{1}
Subtrahera 2 från 3 för att få 1.
\left(2\sqrt{3}+3\sqrt{2}\right)\left(\sqrt{3}-\sqrt{2}\right)
Om något divideras med ett blir det fortfarande samma.
2\left(\sqrt{3}\right)^{2}-2\sqrt{3}\sqrt{2}+3\sqrt{2}\sqrt{3}-3\left(\sqrt{2}\right)^{2}
Använd den distributiva egenskapen genom att multiplicera varje term av 2\sqrt{3}+3\sqrt{2} med varje term av \sqrt{3}-\sqrt{2}.
2\times 3-2\sqrt{3}\sqrt{2}+3\sqrt{2}\sqrt{3}-3\left(\sqrt{2}\right)^{2}
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
6-2\sqrt{3}\sqrt{2}+3\sqrt{2}\sqrt{3}-3\left(\sqrt{2}\right)^{2}
Multiplicera 2 och 3 för att få 6.
6-2\sqrt{6}+3\sqrt{2}\sqrt{3}-3\left(\sqrt{2}\right)^{2}
Om du vill multiplicera \sqrt{3} och \sqrt{2} multiplicerar du numren under kvadratroten.
6-2\sqrt{6}+3\sqrt{6}-3\left(\sqrt{2}\right)^{2}
Om du vill multiplicera \sqrt{2} och \sqrt{3} multiplicerar du numren under kvadratroten.
6+\sqrt{6}-3\left(\sqrt{2}\right)^{2}
Slå ihop -2\sqrt{6} och 3\sqrt{6} för att få \sqrt{6}.
6+\sqrt{6}-3\times 2
Kvadraten av \sqrt{2} är 2.
6+\sqrt{6}-6
Multiplicera -3 och 2 för att få -6.
\sqrt{6}
Subtrahera 6 från 6 för att få 0.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}