(- { y }^{ 2 } +3y+5=0)
Lös ut y
y = \frac{\sqrt{29} + 3}{2} \approx 4,192582404
y=\frac{3-\sqrt{29}}{2}\approx -1,192582404
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-y^{2}+3y+5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-1\right)\times 5}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med 3 och c med 5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-1\right)\times 5}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera 3.
y=\frac{-3±\sqrt{9+4\times 5}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
y=\frac{-3±\sqrt{9+20}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med 5.
y=\frac{-3±\sqrt{29}}{2\left(-1\right)}
Addera 9 till 20.
y=\frac{-3±\sqrt{29}}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
y=\frac{\sqrt{29}-3}{-2}
Lös nu ekvationen y=\frac{-3±\sqrt{29}}{-2} när ± är plus. Addera -3 till \sqrt{29}.
y=\frac{3-\sqrt{29}}{2}
Dela -3+\sqrt{29} med -2.
y=\frac{-\sqrt{29}-3}{-2}
Lös nu ekvationen y=\frac{-3±\sqrt{29}}{-2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{29} från -3.
y=\frac{\sqrt{29}+3}{2}
Dela -3-\sqrt{29} med -2.
y=\frac{3-\sqrt{29}}{2} y=\frac{\sqrt{29}+3}{2}
Ekvationen har lösts.
-y^{2}+3y+5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-y^{2}+3y+5-5=-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
-y^{2}+3y=-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-y^{2}+3y}{-1}=-\frac{5}{-1}
Dividera båda led med -1.
y^{2}+\frac{3}{-1}y=-\frac{5}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
y^{2}-3y=-\frac{5}{-1}
Dela 3 med -1.
y^{2}-3y=5
Dela -5 med -1.
y^{2}-3y+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=5+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}-3y+\frac{9}{4}=5+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}-3y+\frac{9}{4}=\frac{29}{4}
Addera 5 till \frac{9}{4}.
\left(y-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{29}{4}
Faktorisera y^{2}-3y+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{29}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y-\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{29}}{2} y-\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{29}}{2}
Förenkla.
y=\frac{\sqrt{29}+3}{2} y=\frac{3-\sqrt{29}}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}