Lös ut x
x = \frac{\sqrt{589} + 7}{6} \approx 5,2115537
x=\frac{7-\sqrt{589}}{6}\approx -2,878220367
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x=\left(3x-15\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med x-5.
x=3x^{2}-6x-45
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x-15 med x+3 och slå ihop lika termer.
x-3x^{2}=-6x-45
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
x-3x^{2}+6x=-45
Lägg till 6x på båda sidorna.
7x-3x^{2}=-45
Slå ihop x och 6x för att få 7x.
7x-3x^{2}+45=0
Lägg till 45 på båda sidorna.
-3x^{2}+7x+45=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-7±\sqrt{7^{2}-4\left(-3\right)\times 45}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 7 och c med 45 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-7±\sqrt{49-4\left(-3\right)\times 45}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 7.
x=\frac{-7±\sqrt{49+12\times 45}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-7±\sqrt{49+540}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med 45.
x=\frac{-7±\sqrt{589}}{2\left(-3\right)}
Addera 49 till 540.
x=\frac{-7±\sqrt{589}}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{\sqrt{589}-7}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±\sqrt{589}}{-6} när ± är plus. Addera -7 till \sqrt{589}.
x=\frac{7-\sqrt{589}}{6}
Dela -7+\sqrt{589} med -6.
x=\frac{-\sqrt{589}-7}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±\sqrt{589}}{-6} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{589} från -7.
x=\frac{\sqrt{589}+7}{6}
Dela -7-\sqrt{589} med -6.
x=\frac{7-\sqrt{589}}{6} x=\frac{\sqrt{589}+7}{6}
Ekvationen har lösts.
x=\left(3x-15\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med x-5.
x=3x^{2}-6x-45
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x-15 med x+3 och slå ihop lika termer.
x-3x^{2}=-6x-45
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
x-3x^{2}+6x=-45
Lägg till 6x på båda sidorna.
7x-3x^{2}=-45
Slå ihop x och 6x för att få 7x.
-3x^{2}+7x=-45
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-3x^{2}+7x}{-3}=-\frac{45}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{7}{-3}x=-\frac{45}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-\frac{7}{3}x=-\frac{45}{-3}
Dela 7 med -3.
x^{2}-\frac{7}{3}x=15
Dela -45 med -3.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}=15+\left(-\frac{7}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{7}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}=15+\frac{49}{36}
Kvadrera -\frac{7}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}=\frac{589}{36}
Addera 15 till \frac{49}{36}.
\left(x-\frac{7}{6}\right)^{2}=\frac{589}{36}
Faktorisera x^{2}-\frac{7}{3}x+\frac{49}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{7}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{589}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{7}{6}=\frac{\sqrt{589}}{6} x-\frac{7}{6}=-\frac{\sqrt{589}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{589}+7}{6} x=\frac{7-\sqrt{589}}{6}
Addera \frac{7}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}