Lös ut x
x=\sqrt{19}+2\approx 6,358898944
x=2-\sqrt{19}\approx -2,358898944
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-4x-12=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x-6 och slå ihop lika termer.
x^{2}-4x-12-3=0
Subtrahera 3 från båda led.
x^{2}-4x-15=0
Subtrahera 3 från -12 för att få -15.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{\left(-4\right)^{2}-4\left(-15\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -4 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-4\left(-15\right)}}{2}
Kvadrera -4.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16+60}}{2}
Multiplicera -4 med -15.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{76}}{2}
Addera 16 till 60.
x=\frac{-\left(-4\right)±2\sqrt{19}}{2}
Dra kvadratroten ur 76.
x=\frac{4±2\sqrt{19}}{2}
Motsatsen till -4 är 4.
x=\frac{2\sqrt{19}+4}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±2\sqrt{19}}{2} när ± är plus. Addera 4 till 2\sqrt{19}.
x=\sqrt{19}+2
Dela 4+2\sqrt{19} med 2.
x=\frac{4-2\sqrt{19}}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±2\sqrt{19}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{19} från 4.
x=2-\sqrt{19}
Dela 4-2\sqrt{19} med 2.
x=\sqrt{19}+2 x=2-\sqrt{19}
Ekvationen har lösts.
x^{2}-4x-12=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x-6 och slå ihop lika termer.
x^{2}-4x=3+12
Lägg till 12 på båda sidorna.
x^{2}-4x=15
Addera 3 och 12 för att få 15.
x^{2}-4x+\left(-2\right)^{2}=15+\left(-2\right)^{2}
Dividera -4, koefficienten för termen x, med 2 för att få -2. Addera sedan kvadraten av -2 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-4x+4=15+4
Kvadrera -2.
x^{2}-4x+4=19
Addera 15 till 4.
\left(x-2\right)^{2}=19
Faktorisera x^{2}-4x+4. I allmänhet gäller att om x^{2}+bx+c är en jämn kvadrat kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2}.
\sqrt{\left(x-2\right)^{2}}=\sqrt{19}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-2=\sqrt{19} x-2=-\sqrt{19}
Förenkla.
x=\sqrt{19}+2 x=2-\sqrt{19}
Addera 2 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}