Lös ut x (complex solution)
x=\frac{4+\sqrt{14}i}{15}\approx 0,266666667+0,249443826i
x=\frac{-\sqrt{14}i+4}{15}\approx 0,266666667-0,249443826i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
16x^{2}-8x+1=\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Använd binomialsatsen \left(a-b\right)^{2}=a^{2}-2ab+b^{2} för att expandera \left(4x-1\right)^{2}.
16x^{2}-8x+1=x^{2}-1
Överväg \left(x-1\right)\left(x+1\right). Multiplikation kan transformeras till differens av kvadrater med regeln: \left(a-b\right)\left(a+b\right)=a^{2}-b^{2}. Kvadrera 1.
16x^{2}-8x+1-x^{2}=-1
Subtrahera x^{2} från båda led.
15x^{2}-8x+1=-1
Slå ihop 16x^{2} och -x^{2} för att få 15x^{2}.
15x^{2}-8x+1+1=0
Lägg till 1 på båda sidorna.
15x^{2}-8x+2=0
Addera 1 och 1 för att få 2.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{\left(-8\right)^{2}-4\times 15\times 2}}{2\times 15}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 15, b med -8 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-4\times 15\times 2}}{2\times 15}
Kvadrera -8.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-60\times 2}}{2\times 15}
Multiplicera -4 med 15.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{64-120}}{2\times 15}
Multiplicera -60 med 2.
x=\frac{-\left(-8\right)±\sqrt{-56}}{2\times 15}
Addera 64 till -120.
x=\frac{-\left(-8\right)±2\sqrt{14}i}{2\times 15}
Dra kvadratroten ur -56.
x=\frac{8±2\sqrt{14}i}{2\times 15}
Motsatsen till -8 är 8.
x=\frac{8±2\sqrt{14}i}{30}
Multiplicera 2 med 15.
x=\frac{8+2\sqrt{14}i}{30}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±2\sqrt{14}i}{30} när ± är plus. Addera 8 till 2i\sqrt{14}.
x=\frac{4+\sqrt{14}i}{15}
Dela 8+2i\sqrt{14} med 30.
x=\frac{-2\sqrt{14}i+8}{30}
Lös nu ekvationen x=\frac{8±2\sqrt{14}i}{30} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{14} från 8.
x=\frac{-\sqrt{14}i+4}{15}
Dela 8-2i\sqrt{14} med 30.
x=\frac{4+\sqrt{14}i}{15} x=\frac{-\sqrt{14}i+4}{15}
Ekvationen har lösts.
16x^{2}-8x+1=\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Använd binomialsatsen \left(a-b\right)^{2}=a^{2}-2ab+b^{2} för att expandera \left(4x-1\right)^{2}.
16x^{2}-8x+1=x^{2}-1
Överväg \left(x-1\right)\left(x+1\right). Multiplikation kan transformeras till differens av kvadrater med regeln: \left(a-b\right)\left(a+b\right)=a^{2}-b^{2}. Kvadrera 1.
16x^{2}-8x+1-x^{2}=-1
Subtrahera x^{2} från båda led.
15x^{2}-8x+1=-1
Slå ihop 16x^{2} och -x^{2} för att få 15x^{2}.
15x^{2}-8x=-1-1
Subtrahera 1 från båda led.
15x^{2}-8x=-2
Subtrahera 1 från -1 för att få -2.
\frac{15x^{2}-8x}{15}=-\frac{2}{15}
Dividera båda led med 15.
x^{2}-\frac{8}{15}x=-\frac{2}{15}
Division med 15 tar ut multiplikationen med 15.
x^{2}-\frac{8}{15}x+\left(-\frac{4}{15}\right)^{2}=-\frac{2}{15}+\left(-\frac{4}{15}\right)^{2}
Dividera -\frac{8}{15}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{4}{15}. Addera sedan kvadraten av -\frac{4}{15} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{8}{15}x+\frac{16}{225}=-\frac{2}{15}+\frac{16}{225}
Kvadrera -\frac{4}{15} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{8}{15}x+\frac{16}{225}=-\frac{14}{225}
Addera -\frac{2}{15} till \frac{16}{225} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{4}{15}\right)^{2}=-\frac{14}{225}
Faktorisera x^{2}-\frac{8}{15}x+\frac{16}{225}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{4}{15}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{14}{225}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{4}{15}=\frac{\sqrt{14}i}{15} x-\frac{4}{15}=-\frac{\sqrt{14}i}{15}
Förenkla.
x=\frac{4+\sqrt{14}i}{15} x=\frac{-\sqrt{14}i+4}{15}
Addera \frac{4}{15} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}