Lös ut x
x=-1
x=4
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-12x+16=\left(5-x\right)\left(4-x\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-4 med x-4 och slå ihop lika termer.
2x^{2}-12x+16=20-9x+x^{2}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 5-x med 4-x och slå ihop lika termer.
2x^{2}-12x+16-20=-9x+x^{2}
Subtrahera 20 från båda led.
2x^{2}-12x-4=-9x+x^{2}
Subtrahera 20 från 16 för att få -4.
2x^{2}-12x-4+9x=x^{2}
Lägg till 9x på båda sidorna.
2x^{2}-3x-4=x^{2}
Slå ihop -12x och 9x för att få -3x.
2x^{2}-3x-4-x^{2}=0
Subtrahera x^{2} från båda led.
x^{2}-3x-4=0
Slå ihop 2x^{2} och -x^{2} för att få x^{2}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-4\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-4\right)}}{2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+16}}{2}
Multiplicera -4 med -4.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{25}}{2}
Addera 9 till 16.
x=\frac{-\left(-3\right)±5}{2}
Dra kvadratroten ur 25.
x=\frac{3±5}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{8}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±5}{2} när ± är plus. Addera 3 till 5.
x=4
Dela 8 med 2.
x=-\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±5}{2} när ± är minus. Subtrahera 5 från 3.
x=-1
Dela -2 med 2.
x=4 x=-1
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-12x+16=\left(5-x\right)\left(4-x\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-4 med x-4 och slå ihop lika termer.
2x^{2}-12x+16=20-9x+x^{2}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 5-x med 4-x och slå ihop lika termer.
2x^{2}-12x+16+9x=20+x^{2}
Lägg till 9x på båda sidorna.
2x^{2}-3x+16=20+x^{2}
Slå ihop -12x och 9x för att få -3x.
2x^{2}-3x+16-x^{2}=20
Subtrahera x^{2} från båda led.
x^{2}-3x+16=20
Slå ihop 2x^{2} och -x^{2} för att få x^{2}.
x^{2}-3x=20-16
Subtrahera 16 från båda led.
x^{2}-3x=4
Subtrahera 16 från 20 för att få 4.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=4+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=4+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{25}{4}
Addera 4 till \frac{9}{4}.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{25}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{5}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{5}{2}
Förenkla.
x=4 x=-1
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}