Beräkna
15n^{2}-3n-1
Faktorisera
15\left(n-\left(-\frac{\sqrt{69}}{30}+\frac{1}{10}\right)\right)\left(n-\left(\frac{\sqrt{69}}{30}+\frac{1}{10}\right)\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
15n^{2}+2n-8-5n+7
Slå ihop 11n^{2} och 4n^{2} för att få 15n^{2}.
15n^{2}-3n-8+7
Slå ihop 2n och -5n för att få -3n.
15n^{2}-3n-1
Addera -8 och 7 för att få -1.
factor(15n^{2}+2n-8-5n+7)
Slå ihop 11n^{2} och 4n^{2} för att få 15n^{2}.
factor(15n^{2}-3n-8+7)
Slå ihop 2n och -5n för att få -3n.
factor(15n^{2}-3n-1)
Addera -8 och 7 för att få -1.
15n^{2}-3n-1=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
n=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 15\left(-1\right)}}{2\times 15}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 15\left(-1\right)}}{2\times 15}
Kvadrera -3.
n=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-60\left(-1\right)}}{2\times 15}
Multiplicera -4 med 15.
n=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+60}}{2\times 15}
Multiplicera -60 med -1.
n=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{69}}{2\times 15}
Addera 9 till 60.
n=\frac{3±\sqrt{69}}{2\times 15}
Motsatsen till -3 är 3.
n=\frac{3±\sqrt{69}}{30}
Multiplicera 2 med 15.
n=\frac{\sqrt{69}+3}{30}
Lös nu ekvationen n=\frac{3±\sqrt{69}}{30} när ± är plus. Addera 3 till \sqrt{69}.
n=\frac{\sqrt{69}}{30}+\frac{1}{10}
Dela 3+\sqrt{69} med 30.
n=\frac{3-\sqrt{69}}{30}
Lös nu ekvationen n=\frac{3±\sqrt{69}}{30} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{69} från 3.
n=-\frac{\sqrt{69}}{30}+\frac{1}{10}
Dela 3-\sqrt{69} med 30.
15n^{2}-3n-1=15\left(n-\left(\frac{\sqrt{69}}{30}+\frac{1}{10}\right)\right)\left(n-\left(-\frac{\sqrt{69}}{30}+\frac{1}{10}\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med \frac{1}{10}+\frac{\sqrt{69}}{30} och x_{2} med \frac{1}{10}-\frac{\sqrt{69}}{30}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}