Lös ut x
x=-\frac{1}{3}\approx -0,333333333
x=0
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3\left(-x\right)x-x=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x med 3x+1.
-3xx-x=0
Multiplicera 3 och -1 för att få -3.
-3x^{2}-x=0
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
x\left(-3x-1\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=-\frac{1}{3}
Lös x=0 och -3x-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3\left(-x\right)x-x=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x med 3x+1.
-3xx-x=0
Multiplicera 3 och -1 för att få -3.
-3x^{2}-x=0
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med -1 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±1}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 1.
x=\frac{1±1}{2\left(-3\right)}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±1}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{2}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±1}{-6} när ± är plus. Addera 1 till 1.
x=-\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{2}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=\frac{0}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±1}{-6} när ± är minus. Subtrahera 1 från 1.
x=0
Dela 0 med -6.
x=-\frac{1}{3} x=0
Ekvationen har lösts.
3\left(-x\right)x-x=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x med 3x+1.
-3xx-x=0
Multiplicera 3 och -1 för att få -3.
-3x^{2}-x=0
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
\frac{-3x^{2}-x}{-3}=\frac{0}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\left(-\frac{1}{-3}\right)x=\frac{0}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}+\frac{1}{3}x=\frac{0}{-3}
Dela -1 med -3.
x^{2}+\frac{1}{3}x=0
Dela 0 med -3.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\left(\frac{1}{6}\right)^{2}=\left(\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{1}{36}
Kvadrera \frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x+\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{1}{36}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{6}=\frac{1}{6} x+\frac{1}{6}=-\frac{1}{6}
Förenkla.
x=0 x=-\frac{1}{3}
Subtrahera \frac{1}{6} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}