Beräkna
16-2c-9c^{2}
Faktorisera
-9\left(c-\frac{-\sqrt{145}-1}{9}\right)\left(c-\frac{\sqrt{145}-1}{9}\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
-9c^{2}-2c+7+9
Slå ihop -5c och 3c för att få -2c.
-9c^{2}-2c+16
Addera 7 och 9 för att få 16.
factor(-9c^{2}-2c+7+9)
Slå ihop -5c och 3c för att få -2c.
factor(-9c^{2}-2c+16)
Addera 7 och 9 för att få 16.
-9c^{2}-2c+16=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
c=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-9\right)\times 16}}{2\left(-9\right)}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
c=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-9\right)\times 16}}{2\left(-9\right)}
Kvadrera -2.
c=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+36\times 16}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera -4 med -9.
c=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+576}}{2\left(-9\right)}
Multiplicera 36 med 16.
c=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{580}}{2\left(-9\right)}
Addera 4 till 576.
c=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{145}}{2\left(-9\right)}
Dra kvadratroten ur 580.
c=\frac{2±2\sqrt{145}}{2\left(-9\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
c=\frac{2±2\sqrt{145}}{-18}
Multiplicera 2 med -9.
c=\frac{2\sqrt{145}+2}{-18}
Lös nu ekvationen c=\frac{2±2\sqrt{145}}{-18} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{145}.
c=\frac{-\sqrt{145}-1}{9}
Dela 2+2\sqrt{145} med -18.
c=\frac{2-2\sqrt{145}}{-18}
Lös nu ekvationen c=\frac{2±2\sqrt{145}}{-18} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{145} från 2.
c=\frac{\sqrt{145}-1}{9}
Dela 2-2\sqrt{145} med -18.
-9c^{2}-2c+16=-9\left(c-\frac{-\sqrt{145}-1}{9}\right)\left(c-\frac{\sqrt{145}-1}{9}\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med \frac{-1-\sqrt{145}}{9} och x_{2} med \frac{-1+\sqrt{145}}{9}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}