Lös ut x
x=\frac{3\sqrt{37}}{37}+1\approx 1,493196962
x=-\frac{3\sqrt{37}}{37}+1\approx 0,506803038
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-2x+\frac{28}{37}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times \frac{28}{37}}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -2 och c med \frac{28}{37} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times \frac{28}{37}}}{2}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-\frac{112}{37}}}{2}
Multiplicera -4 med \frac{28}{37}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\frac{36}{37}}}{2}
Addera 4 till -\frac{112}{37}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\frac{6\sqrt{37}}{37}}{2}
Dra kvadratroten ur \frac{36}{37}.
x=\frac{2±\frac{6\sqrt{37}}{37}}{2}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{\frac{6\sqrt{37}}{37}+2}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±\frac{6\sqrt{37}}{37}}{2} när ± är plus. Addera 2 till \frac{6\sqrt{37}}{37}.
x=\frac{3\sqrt{37}}{37}+1
Dela 2+\frac{6\sqrt{37}}{37} med 2.
x=\frac{-\frac{6\sqrt{37}}{37}+2}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±\frac{6\sqrt{37}}{37}}{2} när ± är minus. Subtrahera \frac{6\sqrt{37}}{37} från 2.
x=-\frac{3\sqrt{37}}{37}+1
Dela 2-\frac{6\sqrt{37}}{37} med 2.
x=\frac{3\sqrt{37}}{37}+1 x=-\frac{3\sqrt{37}}{37}+1
Ekvationen har lösts.
x^{2}-2x+\frac{28}{37}=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}-2x+\frac{28}{37}-\frac{28}{37}=-\frac{28}{37}
Subtrahera \frac{28}{37} från båda ekvationsled.
x^{2}-2x=-\frac{28}{37}
Subtraktion av \frac{28}{37} från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}-2x+1=-\frac{28}{37}+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=\frac{9}{37}
Addera -\frac{28}{37} till 1.
\left(x-1\right)^{2}=\frac{9}{37}
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{37}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\frac{3\sqrt{37}}{37} x-1=-\frac{3\sqrt{37}}{37}
Förenkla.
x=\frac{3\sqrt{37}}{37}+1 x=-\frac{3\sqrt{37}}{37}+1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}