Faktorisera
\left(x-6\right)\left(x-5\right)
Beräkna
\left(x-6\right)\left(x-5\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-11 ab=1\times 30=30
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som x^{2}+ax+bx+30. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-30 -2,-15 -3,-10 -5,-6
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 30.
-1-30=-31 -2-15=-17 -3-10=-13 -5-6=-11
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=-5
Lösningen är det par som ger Summa -11.
\left(x^{2}-6x\right)+\left(-5x+30\right)
Skriv om x^{2}-11x+30 som \left(x^{2}-6x\right)+\left(-5x+30\right).
x\left(x-6\right)-5\left(x-6\right)
Bryt ut x i den första och -5 i den andra gruppen.
\left(x-6\right)\left(x-5\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-6 genom att använda distributivitet.
x^{2}-11x+30=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{-\left(-11\right)±\sqrt{\left(-11\right)^{2}-4\times 30}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-11\right)±\sqrt{121-4\times 30}}{2}
Kvadrera -11.
x=\frac{-\left(-11\right)±\sqrt{121-120}}{2}
Multiplicera -4 med 30.
x=\frac{-\left(-11\right)±\sqrt{1}}{2}
Addera 121 till -120.
x=\frac{-\left(-11\right)±1}{2}
Dra kvadratroten ur 1.
x=\frac{11±1}{2}
Motsatsen till -11 är 11.
x=\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{11±1}{2} när ± är plus. Addera 11 till 1.
x=6
Dela 12 med 2.
x=\frac{10}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{11±1}{2} när ± är minus. Subtrahera 1 från 11.
x=5
Dela 10 med 2.
x^{2}-11x+30=\left(x-6\right)\left(x-5\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 6 och x_{2} med 5.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}