Lös ut x
x=-13
x=23
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-10 ab=-299
För att lösa ekvationen, faktor x^{2}-10x-299 med hjälp av formel x^{2}+\left(a+b\right)x+ab=\left(x+a\right)\left(x+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-299 13,-23
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -299.
1-299=-298 13-23=-10
Beräkna summan för varje par.
a=-23 b=13
Lösningen är det par som ger Summa -10.
\left(x-23\right)\left(x+13\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(x+a\right)\left(x+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
x=23 x=-13
Lös x-23=0 och x+13=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-10 ab=1\left(-299\right)=-299
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som x^{2}+ax+bx-299. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-299 13,-23
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -299.
1-299=-298 13-23=-10
Beräkna summan för varje par.
a=-23 b=13
Lösningen är det par som ger Summa -10.
\left(x^{2}-23x\right)+\left(13x-299\right)
Skriv om x^{2}-10x-299 som \left(x^{2}-23x\right)+\left(13x-299\right).
x\left(x-23\right)+13\left(x-23\right)
Utfaktor x i den första och den 13 i den andra gruppen.
\left(x-23\right)\left(x+13\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-23 genom att använda distributivitet.
x=23 x=-13
Lös x-23=0 och x+13=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x^{2}-10x-299=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{\left(-10\right)^{2}-4\left(-299\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -10 och c med -299 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{100-4\left(-299\right)}}{2}
Kvadrera -10.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{100+1196}}{2}
Multiplicera -4 med -299.
x=\frac{-\left(-10\right)±\sqrt{1296}}{2}
Addera 100 till 1196.
x=\frac{-\left(-10\right)±36}{2}
Dra kvadratroten ur 1296.
x=\frac{10±36}{2}
Motsatsen till -10 är 10.
x=\frac{46}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{10±36}{2} när ± är plus. Addera 10 till 36.
x=23
Dela 46 med 2.
x=-\frac{26}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{10±36}{2} när ± är minus. Subtrahera 36 från 10.
x=-13
Dela -26 med 2.
x=23 x=-13
Ekvationen har lösts.
x^{2}-10x-299=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}-10x-299-\left(-299\right)=-\left(-299\right)
Addera 299 till båda ekvationsled.
x^{2}-10x=-\left(-299\right)
Subtraktion av -299 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}-10x=299
Subtrahera -299 från 0.
x^{2}-10x+\left(-5\right)^{2}=299+\left(-5\right)^{2}
Dividera -10, koefficienten för termen x, med 2 för att få -5. Addera sedan kvadraten av -5 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-10x+25=299+25
Kvadrera -5.
x^{2}-10x+25=324
Addera 299 till 25.
\left(x-5\right)^{2}=324
Faktorisera x^{2}-10x+25. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-5\right)^{2}}=\sqrt{324}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-5=18 x-5=-18
Förenkla.
x=23 x=-13
Addera 5 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}