Lös ut x
x=-3
x=31
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}-\left(7+x\right)\left(\frac{7+x}{2}+x\right)=22
Multiplicera båda ekvationsled med 2.
2x^{2}-\left(7\times \frac{7+x}{2}+7x+x\times \frac{7+x}{2}+x^{2}\right)=22
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7+x med \frac{7+x}{2}+x.
2x^{2}-\left(\frac{7\left(7+x\right)}{2}+7x+x\times \frac{7+x}{2}+x^{2}\right)=22
Uttryck 7\times \frac{7+x}{2} som ett enda bråktal.
2x^{2}-\left(\frac{7\left(7+x\right)}{2}+7x+\frac{x\left(7+x\right)}{2}+x^{2}\right)=22
Uttryck x\times \frac{7+x}{2} som ett enda bråktal.
2x^{2}-\left(\frac{7\left(7+x\right)+x\left(7+x\right)}{2}+7x+x^{2}\right)=22
Eftersom \frac{7\left(7+x\right)}{2} och \frac{x\left(7+x\right)}{2} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
2x^{2}-\left(\frac{49+7x+7x+x^{2}}{2}+7x+x^{2}\right)=22
Gör multiplikationerna i 7\left(7+x\right)+x\left(7+x\right).
2x^{2}-\left(\frac{49+14x+x^{2}}{2}+7x+x^{2}\right)=22
Kombinera lika termer i 49+7x+7x+x^{2}.
2x^{2}-\frac{49+14x+x^{2}}{2}-7x-x^{2}=22
Hitta motsatsen till \frac{49+14x+x^{2}}{2}+7x+x^{2} genom att hitta motsatsen till varje term.
x^{2}-\frac{49+14x+x^{2}}{2}-7x=22
Slå ihop 2x^{2} och -x^{2} för att få x^{2}.
x^{2}-\left(\frac{49}{2}+7x+\frac{1}{2}x^{2}\right)-7x=22
Dividera varje term av 49+14x+x^{2} med 2 för att få \frac{49}{2}+7x+\frac{1}{2}x^{2}.
x^{2}-\frac{49}{2}-7x-\frac{1}{2}x^{2}-7x=22
Hitta motsatsen till \frac{49}{2}+7x+\frac{1}{2}x^{2} genom att hitta motsatsen till varje term.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{49}{2}-7x-7x=22
Slå ihop x^{2} och -\frac{1}{2}x^{2} för att få \frac{1}{2}x^{2}.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{49}{2}-14x=22
Slå ihop -7x och -7x för att få -14x.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{49}{2}-14x-22=0
Subtrahera 22 från båda led.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{93}{2}-14x=0
Subtrahera 22 från -\frac{49}{2} för att få -\frac{93}{2}.
\frac{1}{2}x^{2}-14x-\frac{93}{2}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{\left(-14\right)^{2}-4\times \frac{1}{2}\left(-\frac{93}{2}\right)}}{2\times \frac{1}{2}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{1}{2}, b med -14 och c med -\frac{93}{2} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-4\times \frac{1}{2}\left(-\frac{93}{2}\right)}}{2\times \frac{1}{2}}
Kvadrera -14.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196-2\left(-\frac{93}{2}\right)}}{2\times \frac{1}{2}}
Multiplicera -4 med \frac{1}{2}.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{196+93}}{2\times \frac{1}{2}}
Multiplicera -2 med -\frac{93}{2}.
x=\frac{-\left(-14\right)±\sqrt{289}}{2\times \frac{1}{2}}
Addera 196 till 93.
x=\frac{-\left(-14\right)±17}{2\times \frac{1}{2}}
Dra kvadratroten ur 289.
x=\frac{14±17}{2\times \frac{1}{2}}
Motsatsen till -14 är 14.
x=\frac{14±17}{1}
Multiplicera 2 med \frac{1}{2}.
x=\frac{31}{1}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±17}{1} när ± är plus. Addera 14 till 17.
x=31
Dela 31 med 1.
x=-\frac{3}{1}
Lös nu ekvationen x=\frac{14±17}{1} när ± är minus. Subtrahera 17 från 14.
x=-3
Dela -3 med 1.
x=31 x=-3
Ekvationen har lösts.
2x^{2}-\left(7+x\right)\left(\frac{7+x}{2}+x\right)=22
Multiplicera båda ekvationsled med 2.
2x^{2}-\left(7\times \frac{7+x}{2}+7x+x\times \frac{7+x}{2}+x^{2}\right)=22
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7+x med \frac{7+x}{2}+x.
2x^{2}-\left(\frac{7\left(7+x\right)}{2}+7x+x\times \frac{7+x}{2}+x^{2}\right)=22
Uttryck 7\times \frac{7+x}{2} som ett enda bråktal.
2x^{2}-\left(\frac{7\left(7+x\right)}{2}+7x+\frac{x\left(7+x\right)}{2}+x^{2}\right)=22
Uttryck x\times \frac{7+x}{2} som ett enda bråktal.
2x^{2}-\left(\frac{7\left(7+x\right)+x\left(7+x\right)}{2}+7x+x^{2}\right)=22
Eftersom \frac{7\left(7+x\right)}{2} och \frac{x\left(7+x\right)}{2} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
2x^{2}-\left(\frac{49+7x+7x+x^{2}}{2}+7x+x^{2}\right)=22
Gör multiplikationerna i 7\left(7+x\right)+x\left(7+x\right).
2x^{2}-\left(\frac{49+14x+x^{2}}{2}+7x+x^{2}\right)=22
Kombinera lika termer i 49+7x+7x+x^{2}.
2x^{2}-\frac{49+14x+x^{2}}{2}-7x-x^{2}=22
Hitta motsatsen till \frac{49+14x+x^{2}}{2}+7x+x^{2} genom att hitta motsatsen till varje term.
x^{2}-\frac{49+14x+x^{2}}{2}-7x=22
Slå ihop 2x^{2} och -x^{2} för att få x^{2}.
x^{2}-\left(\frac{49}{2}+7x+\frac{1}{2}x^{2}\right)-7x=22
Dividera varje term av 49+14x+x^{2} med 2 för att få \frac{49}{2}+7x+\frac{1}{2}x^{2}.
x^{2}-\frac{49}{2}-7x-\frac{1}{2}x^{2}-7x=22
Hitta motsatsen till \frac{49}{2}+7x+\frac{1}{2}x^{2} genom att hitta motsatsen till varje term.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{49}{2}-7x-7x=22
Slå ihop x^{2} och -\frac{1}{2}x^{2} för att få \frac{1}{2}x^{2}.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{49}{2}-14x=22
Slå ihop -7x och -7x för att få -14x.
\frac{1}{2}x^{2}-14x=22+\frac{49}{2}
Lägg till \frac{49}{2} på båda sidorna.
\frac{1}{2}x^{2}-14x=\frac{93}{2}
Addera 22 och \frac{49}{2} för att få \frac{93}{2}.
\frac{\frac{1}{2}x^{2}-14x}{\frac{1}{2}}=\frac{\frac{93}{2}}{\frac{1}{2}}
Multiplicera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{14}{\frac{1}{2}}\right)x=\frac{\frac{93}{2}}{\frac{1}{2}}
Division med \frac{1}{2} tar ut multiplikationen med \frac{1}{2}.
x^{2}-28x=\frac{\frac{93}{2}}{\frac{1}{2}}
Dela -14 med \frac{1}{2} genom att multiplicera -14 med reciproken till \frac{1}{2}.
x^{2}-28x=93
Dela \frac{93}{2} med \frac{1}{2} genom att multiplicera \frac{93}{2} med reciproken till \frac{1}{2}.
x^{2}-28x+\left(-14\right)^{2}=93+\left(-14\right)^{2}
Dividera -28, koefficienten för termen x, med 2 för att få -14. Addera sedan kvadraten av -14 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-28x+196=93+196
Kvadrera -14.
x^{2}-28x+196=289
Addera 93 till 196.
\left(x-14\right)^{2}=289
Faktorisera x^{2}-28x+196. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-14\right)^{2}}=\sqrt{289}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-14=17 x-14=-17
Förenkla.
x=31 x=-3
Addera 14 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}