Lös ut x
x=-1
x=0
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}+x=0
Noll plus något blir detta något.
x\left(x+1\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=-1
Lös x=0 och x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x^{2}+x=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 1 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±1}{2}
Dra kvadratroten ur 1^{2}.
x=\frac{0}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±1}{2} när ± är plus. Addera -1 till 1.
x=0
Dela 0 med 2.
x=-\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±1}{2} när ± är minus. Subtrahera 1 från -1.
x=-1
Dela -2 med 2.
x=0 x=-1
Ekvationen har lösts.
x^{2}+x=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{1}{4}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{1}{2} x+\frac{1}{2}=-\frac{1}{2}
Förenkla.
x=0 x=-1
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}