Lös ut x
x = \frac{\sqrt{61} - 3}{2} \approx 2,405124838
x=\frac{-\sqrt{61}-3}{2}\approx -5,405124838
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}+3x-6=7
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x^{2}+3x-6-7=7-7
Subtrahera 7 från båda ekvationsled.
x^{2}+3x-6-7=0
Subtraktion av 7 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}+3x-13=0
Subtrahera 7 från -6.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-13\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 3 och c med -13 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-13\right)}}{2}
Kvadrera 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9+52}}{2}
Multiplicera -4 med -13.
x=\frac{-3±\sqrt{61}}{2}
Addera 9 till 52.
x=\frac{\sqrt{61}-3}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±\sqrt{61}}{2} när ± är plus. Addera -3 till \sqrt{61}.
x=\frac{-\sqrt{61}-3}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±\sqrt{61}}{2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{61} från -3.
x=\frac{\sqrt{61}-3}{2} x=\frac{-\sqrt{61}-3}{2}
Ekvationen har lösts.
x^{2}+3x-6=7
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
x^{2}+3x-6-\left(-6\right)=7-\left(-6\right)
Addera 6 till båda ekvationsled.
x^{2}+3x=7-\left(-6\right)
Subtraktion av -6 från sig självt ger 0 som resultat.
x^{2}+3x=13
Subtrahera -6 från 7.
x^{2}+3x+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=13+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=13+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{61}{4}
Addera 13 till \frac{9}{4}.
\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{61}{4}
Faktorisera x^{2}+3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{61}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{61}}{2} x+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{61}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{61}-3}{2} x=\frac{-\sqrt{61}-3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}