Lös ut p
p = \frac{\sqrt{697} + 3}{2} \approx 14,700378782
p=\frac{3-\sqrt{697}}{2}\approx -11,700378782
Aktie
Kopieras till Urklipp
p^{2}-3p+3=175
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p^{2}-3p+3-175=175-175
Subtrahera 175 från båda ekvationsled.
p^{2}-3p+3-175=0
Subtraktion av 175 från sig självt ger 0 som resultat.
p^{2}-3p-172=0
Subtrahera 175 från 3.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-172\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -172 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-172\right)}}{2}
Kvadrera -3.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+688}}{2}
Multiplicera -4 med -172.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{697}}{2}
Addera 9 till 688.
p=\frac{3±\sqrt{697}}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
p=\frac{\sqrt{697}+3}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±\sqrt{697}}{2} när ± är plus. Addera 3 till \sqrt{697}.
p=\frac{3-\sqrt{697}}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±\sqrt{697}}{2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{697} från 3.
p=\frac{\sqrt{697}+3}{2} p=\frac{3-\sqrt{697}}{2}
Ekvationen har lösts.
p^{2}-3p+3=175
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
p^{2}-3p+3-3=175-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
p^{2}-3p=175-3
Subtraktion av 3 från sig självt ger 0 som resultat.
p^{2}-3p=172
Subtrahera 3 från 175.
p^{2}-3p+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=172+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-3p+\frac{9}{4}=172+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}-3p+\frac{9}{4}=\frac{697}{4}
Addera 172 till \frac{9}{4}.
\left(p-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{697}{4}
Faktorisera p^{2}-3p+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{697}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{697}}{2} p-\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{697}}{2}
Förenkla.
p=\frac{\sqrt{697}+3}{2} p=\frac{3-\sqrt{697}}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}