Lös ut x
x = \frac{3 \sqrt{17} + 3}{2} \approx 7,684658438
x=\frac{3-3\sqrt{17}}{2}\approx -4,684658438
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
36=x\left(x-3\right)
Beräkna 6 upphöjt till 2 och få 36.
36=x^{2}-3x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x-3.
x^{2}-3x=36
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x^{2}-3x-36=0
Subtrahera 36 från båda led.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-36\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -36 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-36\right)}}{2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+144}}{2}
Multiplicera -4 med -36.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{153}}{2}
Addera 9 till 144.
x=\frac{-\left(-3\right)±3\sqrt{17}}{2}
Dra kvadratroten ur 153.
x=\frac{3±3\sqrt{17}}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3\sqrt{17}+3}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±3\sqrt{17}}{2} när ± är plus. Addera 3 till 3\sqrt{17}.
x=\frac{3-3\sqrt{17}}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±3\sqrt{17}}{2} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{17} från 3.
x=\frac{3\sqrt{17}+3}{2} x=\frac{3-3\sqrt{17}}{2}
Ekvationen har lösts.
36=x\left(x-3\right)
Beräkna 6 upphöjt till 2 och få 36.
36=x^{2}-3x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x-3.
x^{2}-3x=36
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=36+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=36+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{153}{4}
Addera 36 till \frac{9}{4}.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{153}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{153}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{3\sqrt{17}}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{3\sqrt{17}}{2}
Förenkla.
x=\frac{3\sqrt{17}+3}{2} x=\frac{3-3\sqrt{17}}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}