{ \left(3x+2 \right) }^{ } (x+3)=x+4
Lös ut x
x=\frac{\sqrt{19}-5}{3}\approx -0,213700352
x=\frac{-\sqrt{19}-5}{3}\approx -3,119632981
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(3x+2\right)\left(x+3\right)=x+4
Beräkna 3x+2 upphöjt till 1 och få 3x+2.
3x^{2}+11x+6=x+4
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x+2 med x+3 och slå ihop lika termer.
3x^{2}+11x+6-x=4
Subtrahera x från båda led.
3x^{2}+10x+6=4
Slå ihop 11x och -x för att få 10x.
3x^{2}+10x+6-4=0
Subtrahera 4 från båda led.
3x^{2}+10x+2=0
Subtrahera 4 från 6 för att få 2.
x=\frac{-10±\sqrt{10^{2}-4\times 3\times 2}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 10 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-10±\sqrt{100-4\times 3\times 2}}{2\times 3}
Kvadrera 10.
x=\frac{-10±\sqrt{100-12\times 2}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-10±\sqrt{100-24}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med 2.
x=\frac{-10±\sqrt{76}}{2\times 3}
Addera 100 till -24.
x=\frac{-10±2\sqrt{19}}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 76.
x=\frac{-10±2\sqrt{19}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{2\sqrt{19}-10}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-10±2\sqrt{19}}{6} när ± är plus. Addera -10 till 2\sqrt{19}.
x=\frac{\sqrt{19}-5}{3}
Dela -10+2\sqrt{19} med 6.
x=\frac{-2\sqrt{19}-10}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-10±2\sqrt{19}}{6} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{19} från -10.
x=\frac{-\sqrt{19}-5}{3}
Dela -10-2\sqrt{19} med 6.
x=\frac{\sqrt{19}-5}{3} x=\frac{-\sqrt{19}-5}{3}
Ekvationen har lösts.
\left(3x+2\right)\left(x+3\right)=x+4
Beräkna 3x+2 upphöjt till 1 och få 3x+2.
3x^{2}+11x+6=x+4
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x+2 med x+3 och slå ihop lika termer.
3x^{2}+11x+6-x=4
Subtrahera x från båda led.
3x^{2}+10x+6=4
Slå ihop 11x och -x för att få 10x.
3x^{2}+10x=4-6
Subtrahera 6 från båda led.
3x^{2}+10x=-2
Subtrahera 6 från 4 för att få -2.
\frac{3x^{2}+10x}{3}=-\frac{2}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\frac{10}{3}x=-\frac{2}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}+\frac{10}{3}x+\left(\frac{5}{3}\right)^{2}=-\frac{2}{3}+\left(\frac{5}{3}\right)^{2}
Dividera \frac{10}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{5}{3}. Addera sedan kvadraten av \frac{5}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{10}{3}x+\frac{25}{9}=-\frac{2}{3}+\frac{25}{9}
Kvadrera \frac{5}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{10}{3}x+\frac{25}{9}=\frac{19}{9}
Addera -\frac{2}{3} till \frac{25}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{5}{3}\right)^{2}=\frac{19}{9}
Faktorisera x^{2}+\frac{10}{3}x+\frac{25}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{5}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{19}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{5}{3}=\frac{\sqrt{19}}{3} x+\frac{5}{3}=-\frac{\sqrt{19}}{3}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{19}-5}{3} x=\frac{-\sqrt{19}-5}{3}
Subtrahera \frac{5}{3} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}