Lös ut x
x = \frac{\sqrt{13} + 1}{4} \approx 1,151387819
x=\frac{1-\sqrt{13}}{4}\approx -0,651387819
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2^{2}x^{2}-2x-3=0
Utveckla \left(2x\right)^{2}.
4x^{2}-2x-3=0
Beräkna 2 upphöjt till 2 och få 4.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 4\left(-3\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -2 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 4\left(-3\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-16\left(-3\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+48}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -3.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{52}}{2\times 4}
Addera 4 till 48.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{13}}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 52.
x=\frac{2±2\sqrt{13}}{2\times 4}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±2\sqrt{13}}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{2\sqrt{13}+2}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{13}}{8} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{13}.
x=\frac{\sqrt{13}+1}{4}
Dela 2+2\sqrt{13} med 8.
x=\frac{2-2\sqrt{13}}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{13}}{8} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{13} från 2.
x=\frac{1-\sqrt{13}}{4}
Dela 2-2\sqrt{13} med 8.
x=\frac{\sqrt{13}+1}{4} x=\frac{1-\sqrt{13}}{4}
Ekvationen har lösts.
2^{2}x^{2}-2x-3=0
Utveckla \left(2x\right)^{2}.
4x^{2}-2x-3=0
Beräkna 2 upphöjt till 2 och få 4.
4x^{2}-2x=3
Lägg till 3 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{4x^{2}-2x}{4}=\frac{3}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\left(-\frac{2}{4}\right)x=\frac{3}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}-\frac{1}{2}x=\frac{3}{4}
Minska bråktalet \frac{-2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{3}{4}+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{3}{4}+\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{13}{16}
Addera \frac{3}{4} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{13}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{13}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{4}=\frac{\sqrt{13}}{4} x-\frac{1}{4}=-\frac{\sqrt{13}}{4}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{13}+1}{4} x=\frac{1-\sqrt{13}}{4}
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}