Lös ut x
x=\frac{1}{4}=0,25
x=\frac{3}{7}\approx 0,428571429
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(0\sqrt{3}x\right)^{2}+\left(5-15x\right)^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Multiplicera 0 och 5 för att få 0.
0^{2}+\left(5-15x\right)^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Allt gånger noll blir noll.
0+\left(5-15x\right)^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Beräkna 0 upphöjt till 2 och få 0.
0+25-150x+225x^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Använd binomialsatsen \left(a-b\right)^{2}=a^{2}-2ab+b^{2} för att expandera \left(5-15x\right)^{2}.
25-150x+225x^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Addera 0 och 25 för att få 25.
25-150x+225x^{2}=1+2x+x^{2}
Använd binomialsatsen \left(a+b\right)^{2}=a^{2}+2ab+b^{2} för att expandera \left(1+x\right)^{2}.
25-150x+225x^{2}-1=2x+x^{2}
Subtrahera 1 från båda led.
24-150x+225x^{2}=2x+x^{2}
Subtrahera 1 från 25 för att få 24.
24-150x+225x^{2}-2x=x^{2}
Subtrahera 2x från båda led.
24-152x+225x^{2}=x^{2}
Slå ihop -150x och -2x för att få -152x.
24-152x+225x^{2}-x^{2}=0
Subtrahera x^{2} från båda led.
24-152x+224x^{2}=0
Slå ihop 225x^{2} och -x^{2} för att få 224x^{2}.
224x^{2}-152x+24=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-152\right)±\sqrt{\left(-152\right)^{2}-4\times 224\times 24}}{2\times 224}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 224, b med -152 och c med 24 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-152\right)±\sqrt{23104-4\times 224\times 24}}{2\times 224}
Kvadrera -152.
x=\frac{-\left(-152\right)±\sqrt{23104-896\times 24}}{2\times 224}
Multiplicera -4 med 224.
x=\frac{-\left(-152\right)±\sqrt{23104-21504}}{2\times 224}
Multiplicera -896 med 24.
x=\frac{-\left(-152\right)±\sqrt{1600}}{2\times 224}
Addera 23104 till -21504.
x=\frac{-\left(-152\right)±40}{2\times 224}
Dra kvadratroten ur 1600.
x=\frac{152±40}{2\times 224}
Motsatsen till -152 är 152.
x=\frac{152±40}{448}
Multiplicera 2 med 224.
x=\frac{192}{448}
Lös nu ekvationen x=\frac{152±40}{448} när ± är plus. Addera 152 till 40.
x=\frac{3}{7}
Minska bråktalet \frac{192}{448} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 64.
x=\frac{112}{448}
Lös nu ekvationen x=\frac{152±40}{448} när ± är minus. Subtrahera 40 från 152.
x=\frac{1}{4}
Minska bråktalet \frac{112}{448} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 112.
x=\frac{3}{7} x=\frac{1}{4}
Ekvationen har lösts.
\left(0\sqrt{3}x\right)^{2}+\left(5-15x\right)^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Multiplicera 0 och 5 för att få 0.
0^{2}+\left(5-15x\right)^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Allt gånger noll blir noll.
0+\left(5-15x\right)^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Beräkna 0 upphöjt till 2 och få 0.
0+25-150x+225x^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Använd binomialsatsen \left(a-b\right)^{2}=a^{2}-2ab+b^{2} för att expandera \left(5-15x\right)^{2}.
25-150x+225x^{2}=\left(1+x\right)^{2}
Addera 0 och 25 för att få 25.
25-150x+225x^{2}=1+2x+x^{2}
Använd binomialsatsen \left(a+b\right)^{2}=a^{2}+2ab+b^{2} för att expandera \left(1+x\right)^{2}.
25-150x+225x^{2}-2x=1+x^{2}
Subtrahera 2x från båda led.
25-152x+225x^{2}=1+x^{2}
Slå ihop -150x och -2x för att få -152x.
25-152x+225x^{2}-x^{2}=1
Subtrahera x^{2} från båda led.
25-152x+224x^{2}=1
Slå ihop 225x^{2} och -x^{2} för att få 224x^{2}.
-152x+224x^{2}=1-25
Subtrahera 25 från båda led.
-152x+224x^{2}=-24
Subtrahera 25 från 1 för att få -24.
224x^{2}-152x=-24
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{224x^{2}-152x}{224}=-\frac{24}{224}
Dividera båda led med 224.
x^{2}+\left(-\frac{152}{224}\right)x=-\frac{24}{224}
Division med 224 tar ut multiplikationen med 224.
x^{2}-\frac{19}{28}x=-\frac{24}{224}
Minska bråktalet \frac{-152}{224} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 8.
x^{2}-\frac{19}{28}x=-\frac{3}{28}
Minska bråktalet \frac{-24}{224} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 8.
x^{2}-\frac{19}{28}x+\left(-\frac{19}{56}\right)^{2}=-\frac{3}{28}+\left(-\frac{19}{56}\right)^{2}
Dividera -\frac{19}{28}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{19}{56}. Addera sedan kvadraten av -\frac{19}{56} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{19}{28}x+\frac{361}{3136}=-\frac{3}{28}+\frac{361}{3136}
Kvadrera -\frac{19}{56} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{19}{28}x+\frac{361}{3136}=\frac{25}{3136}
Addera -\frac{3}{28} till \frac{361}{3136} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{19}{56}\right)^{2}=\frac{25}{3136}
Faktorisera x^{2}-\frac{19}{28}x+\frac{361}{3136}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{19}{56}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{3136}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{19}{56}=\frac{5}{56} x-\frac{19}{56}=-\frac{5}{56}
Förenkla.
x=\frac{3}{7} x=\frac{1}{4}
Addera \frac{19}{56} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}