Lös ut x
x = \frac{5}{4} = 1\frac{1}{4} = 1,25
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(\sqrt{\frac{1}{2}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Kvadrera båda ekvationsled.
\left(\sqrt{\frac{2}{4}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Minsta gemensamma multipel av 2 och 4 är 4. Konvertera \frac{1}{2} och \frac{1}{4} till bråktal med nämnaren 4.
\left(\sqrt{\frac{2+1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Eftersom \frac{2}{4} och \frac{1}{4} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\left(\sqrt{\frac{3}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Addera 2 och 1 för att få 3.
\left(\sqrt{\frac{6}{8}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Minsta gemensamma multipel av 4 och 8 är 8. Konvertera \frac{3}{4} och \frac{1}{8} till bråktal med nämnaren 8.
\left(\sqrt{\frac{6+1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Eftersom \frac{6}{8} och \frac{1}{8} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\left(\sqrt{\frac{7}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Addera 6 och 1 för att få 7.
\left(\sqrt{\frac{14}{16}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Minsta gemensamma multipel av 8 och 16 är 16. Konvertera \frac{7}{8} och \frac{1}{16} till bråktal med nämnaren 16.
\left(\sqrt{\frac{14+1}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Eftersom \frac{14}{16} och \frac{1}{16} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\left(\sqrt{\frac{15}{16}+\frac{1}{2}x}\right)^{2}=x^{2}
Addera 14 och 1 för att få 15.
\frac{15}{16}+\frac{1}{2}x=x^{2}
Beräkna \sqrt{\frac{15}{16}+\frac{1}{2}x} upphöjt till 2 och få \frac{15}{16}+\frac{1}{2}x.
\frac{15}{16}+\frac{1}{2}x-x^{2}=0
Subtrahera x^{2} från båda led.
-x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{15}{16}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\frac{1}{2}±\sqrt{\left(\frac{1}{2}\right)^{2}-4\left(-1\right)\times \frac{15}{16}}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med \frac{1}{2} och c med \frac{15}{16} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\frac{1}{2}±\sqrt{\frac{1}{4}-4\left(-1\right)\times \frac{15}{16}}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\frac{1}{2}±\sqrt{\frac{1}{4}+4\times \frac{15}{16}}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\frac{1}{2}±\sqrt{\frac{1+15}{4}}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med \frac{15}{16}.
x=\frac{-\frac{1}{2}±\sqrt{4}}{2\left(-1\right)}
Addera \frac{1}{4} till \frac{15}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\frac{1}{2}±2}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 4.
x=\frac{-\frac{1}{2}±2}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{\frac{3}{2}}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{1}{2}±2}{-2} när ± är plus. Addera -\frac{1}{2} till 2.
x=-\frac{3}{4}
Dela \frac{3}{2} med -2.
x=-\frac{\frac{5}{2}}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{1}{2}±2}{-2} när ± är minus. Subtrahera 2 från -\frac{1}{2}.
x=\frac{5}{4}
Dela -\frac{5}{2} med -2.
x=-\frac{3}{4} x=\frac{5}{4}
Ekvationen har lösts.
\sqrt{\frac{1}{2}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}\left(-\frac{3}{4}\right)}=-\frac{3}{4}
Ersätt x med -\frac{3}{4} i ekvationen \sqrt{\frac{1}{2}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}=x.
\frac{3}{4}=-\frac{3}{4}
Förenkla. Värdet x=-\frac{3}{4} matchar inte ekvationen eftersom vänster och höger sida har motsatta tecken.
\sqrt{\frac{1}{2}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}\times \frac{5}{4}}=\frac{5}{4}
Ersätt x med \frac{5}{4} i ekvationen \sqrt{\frac{1}{2}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{2}x}=x.
\frac{5}{4}=\frac{5}{4}
Förenkla. Värdet x=\frac{5}{4} uppfyller ekvationen.
x=\frac{5}{4}
Ekvations \sqrt{\frac{x}{2}+\frac{15}{16}}=x har en unik lösning.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}