Beräkna
-\frac{17\sqrt{3}}{3}+4\sqrt{2}\approx -4,158100327
Aktie
Kopieras till Urklipp
4\sqrt{2}-\sqrt{75}-\sqrt{0\times 5}-2\sqrt{\frac{1}{3}}
Faktorisera 32=4^{2}\times 2. Skriv om kvadratroten av produkt \sqrt{4^{2}\times 2} som produkten av fyrkantiga rötter \sqrt{4^{2}}\sqrt{2}. Dra kvadratroten ur 4^{2}.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}-\sqrt{0\times 5}-2\sqrt{\frac{1}{3}}
Faktorisera 75=5^{2}\times 3. Skriv om kvadratroten av produkt \sqrt{5^{2}\times 3} som produkten av fyrkantiga rötter \sqrt{5^{2}}\sqrt{3}. Dra kvadratroten ur 5^{2}.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}-\sqrt{0}-2\sqrt{\frac{1}{3}}
Multiplicera 0 och 5 för att få 0.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}-0-2\sqrt{\frac{1}{3}}
Beräkna kvadratroten ur 0 och få 0.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0-2\sqrt{\frac{1}{3}}
Multiplicera -1 och 0 för att få 0.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0-2\times \frac{\sqrt{1}}{\sqrt{3}}
Skriv om kvadratroten av divisions \sqrt{\frac{1}{3}} som division av fyrkant rötter \frac{\sqrt{1}}{\sqrt{3}}.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0-2\times \frac{1}{\sqrt{3}}
Beräkna kvadratroten ur 1 och få 1.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0-2\times \frac{\sqrt{3}}{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}
Rationalisera nämnaren i \frac{1}{\sqrt{3}} genom att multiplicera täljare och nämnare med \sqrt{3}.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0-2\times \frac{\sqrt{3}}{3}
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0+\frac{-2\sqrt{3}}{3}
Uttryck -2\times \frac{\sqrt{3}}{3} som ett enda bråktal.
\frac{3\left(4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0\right)}{3}+\frac{-2\sqrt{3}}{3}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Multiplicera 4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0 med \frac{3}{3}.
\frac{3\left(4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0\right)-2\sqrt{3}}{3}
Eftersom \frac{3\left(4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0\right)}{3} och \frac{-2\sqrt{3}}{3} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{12\sqrt{2}-15\sqrt{3}-2\sqrt{3}}{3}
Gör multiplikationerna i 3\left(4\sqrt{2}-5\sqrt{3}+0\right)-2\sqrt{3}.
\frac{12\sqrt{2}-17\sqrt{3}}{3}
Gör beräkningarna i 12\sqrt{2}-15\sqrt{3}-2\sqrt{3}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}