Beräkna
\frac{\sqrt{30}}{4}\approx 1,369306394
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{\sqrt{15}}{2\sqrt{3}}\sqrt{\frac{3}{2}}
Faktorisera 12=2^{2}\times 3. Skriv om kvadratroten av produkt \sqrt{2^{2}\times 3} som produkten av fyrkantiga rötter \sqrt{2^{2}}\sqrt{3}. Dra kvadratroten ur 2^{2}.
\frac{\sqrt{15}\sqrt{3}}{2\left(\sqrt{3}\right)^{2}}\sqrt{\frac{3}{2}}
Rationalisera nämnaren i \frac{\sqrt{15}}{2\sqrt{3}} genom att multiplicera täljare och nämnare med \sqrt{3}.
\frac{\sqrt{15}\sqrt{3}}{2\times 3}\sqrt{\frac{3}{2}}
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
\frac{\sqrt{3}\sqrt{5}\sqrt{3}}{2\times 3}\sqrt{\frac{3}{2}}
Faktorisera 15=3\times 5. Skriv om kvadratroten av produkt \sqrt{3\times 5} som produkten av fyrkantiga rötter \sqrt{3}\sqrt{5}.
\frac{3\sqrt{5}}{2\times 3}\sqrt{\frac{3}{2}}
Multiplicera \sqrt{3} och \sqrt{3} för att få 3.
\frac{3\sqrt{5}}{6}\sqrt{\frac{3}{2}}
Multiplicera 2 och 3 för att få 6.
\frac{1}{2}\sqrt{5}\sqrt{\frac{3}{2}}
Dividera 3\sqrt{5} med 6 för att få \frac{1}{2}\sqrt{5}.
\frac{1}{2}\sqrt{5}\times \frac{\sqrt{3}}{\sqrt{2}}
Skriv om kvadratroten av divisions \sqrt{\frac{3}{2}} som division av fyrkant rötter \frac{\sqrt{3}}{\sqrt{2}}.
\frac{1}{2}\sqrt{5}\times \frac{\sqrt{3}\sqrt{2}}{\left(\sqrt{2}\right)^{2}}
Rationalisera nämnaren i \frac{\sqrt{3}}{\sqrt{2}} genom att multiplicera täljare och nämnare med \sqrt{2}.
\frac{1}{2}\sqrt{5}\times \frac{\sqrt{3}\sqrt{2}}{2}
Kvadraten av \sqrt{2} är 2.
\frac{1}{2}\sqrt{5}\times \frac{\sqrt{6}}{2}
Om du vill multiplicera \sqrt{3} och \sqrt{2} multiplicerar du numren under kvadratroten.
\frac{\sqrt{6}}{2\times 2}\sqrt{5}
Multiplicera \frac{1}{2} med \frac{\sqrt{6}}{2} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare.
\frac{\sqrt{6}}{4}\sqrt{5}
Multiplicera 2 och 2 för att få 4.
\frac{\sqrt{6}\sqrt{5}}{4}
Uttryck \frac{\sqrt{6}}{4}\sqrt{5} som ett enda bråktal.
\frac{\sqrt{30}}{4}
Om du vill multiplicera \sqrt{6} och \sqrt{5} multiplicerar du numren under kvadratroten.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}