Lös ut x
x=-\frac{3}{\pi }\approx -0,954929659
x=0
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\pi x^{2}+3x+0=0
Multiplicera 0 och 1415926 för att få 0.
\pi x^{2}+3x=0
Noll plus något blir detta något.
x\left(\pi x+3\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=-\frac{3}{\pi }
Lös x=0 och \pi x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\pi x^{2}+3x+0=0
Multiplicera 0 och 1415926 för att få 0.
\pi x^{2}+3x=0
Noll plus något blir detta något.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}}}{2\pi }
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \pi , b med 3 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±3}{2\pi }
Dra kvadratroten ur 3^{2}.
x=\frac{0}{2\pi }
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±3}{2\pi } när ± är plus. Addera -3 till 3.
x=0
Dela 0 med 2\pi .
x=-\frac{6}{2\pi }
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±3}{2\pi } när ± är minus. Subtrahera 3 från -3.
x=-\frac{3}{\pi }
Dela -6 med 2\pi .
x=0 x=-\frac{3}{\pi }
Ekvationen har lösts.
\pi x^{2}+3x+0=0
Multiplicera 0 och 1415926 för att få 0.
\pi x^{2}+3x=0
Noll plus något blir detta något.
\frac{\pi x^{2}+3x}{\pi }=\frac{0}{\pi }
Dividera båda led med \pi .
x^{2}+\frac{3}{\pi }x=\frac{0}{\pi }
Division med \pi tar ut multiplikationen med \pi .
x^{2}+\frac{3}{\pi }x=0
Dela 0 med \pi .
x^{2}+\frac{3}{\pi }x+\left(\frac{3}{2\pi }\right)^{2}=\left(\frac{3}{2\pi }\right)^{2}
Dividera \frac{3}{\pi }, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2\pi }. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2\pi } till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{3}{\pi }x+\frac{9}{4\pi ^{2}}=\frac{9}{4\pi ^{2}}
Kvadrera \frac{3}{2\pi }.
\left(x+\frac{3}{2\pi }\right)^{2}=\frac{9}{4\pi ^{2}}
Faktorisera x^{2}+\frac{3}{\pi }x+\frac{9}{4\pi ^{2}}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2\pi }\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{4\pi ^{2}}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2\pi }=\frac{3}{2\pi } x+\frac{3}{2\pi }=-\frac{3}{2\pi }
Förenkla.
x=0 x=-\frac{3}{\pi }
Subtrahera \frac{3}{2\pi } från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}