Lös ut x
x=\sqrt{2}+1\approx 2,414213562
x=1-\sqrt{2}\approx -0,414213562
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2\left(x+1\right)+2\left(x^{2}+1\right)\left(-\frac{1}{2}\right)=0
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 2\left(x^{2}+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}+1,2.
2x+2+2\left(x^{2}+1\right)\left(-\frac{1}{2}\right)=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med x+1.
2x+2-\left(x^{2}+1\right)=0
Multiplicera 2 och -\frac{1}{2} för att få -1.
2x+2-x^{2}-1=0
Hitta motsatsen till x^{2}+1 genom att hitta motsatsen till varje term.
2x+1-x^{2}=0
Subtrahera 1 från 2 för att få 1.
-x^{2}+2x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-1\right)}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med 2 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-1\right)}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4+4}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-2±\sqrt{8}}{2\left(-1\right)}
Addera 4 till 4.
x=\frac{-2±2\sqrt{2}}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 8.
x=\frac{-2±2\sqrt{2}}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{2\sqrt{2}-2}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{2}}{-2} när ± är plus. Addera -2 till 2\sqrt{2}.
x=1-\sqrt{2}
Dela -2+2\sqrt{2} med -2.
x=\frac{-2\sqrt{2}-2}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{2}}{-2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{2} från -2.
x=\sqrt{2}+1
Dela -2-2\sqrt{2} med -2.
x=1-\sqrt{2} x=\sqrt{2}+1
Ekvationen har lösts.
2\left(x+1\right)+2\left(x^{2}+1\right)\left(-\frac{1}{2}\right)=0
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 2\left(x^{2}+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}+1,2.
2x+2+2\left(x^{2}+1\right)\left(-\frac{1}{2}\right)=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med x+1.
2x+2-\left(x^{2}+1\right)=0
Multiplicera 2 och -\frac{1}{2} för att få -1.
2x+2-x^{2}-1=0
Hitta motsatsen till x^{2}+1 genom att hitta motsatsen till varje term.
2x+1-x^{2}=0
Subtrahera 1 från 2 för att få 1.
2x-x^{2}=-1
Subtrahera 1 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-x^{2}+2x=-1
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-x^{2}+2x}{-1}=-\frac{1}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\frac{2}{-1}x=-\frac{1}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}-2x=-\frac{1}{-1}
Dela 2 med -1.
x^{2}-2x=1
Dela -1 med -1.
x^{2}-2x+1=1+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=2
Addera 1 till 1.
\left(x-1\right)^{2}=2
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{2}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\sqrt{2} x-1=-\sqrt{2}
Förenkla.
x=\sqrt{2}+1 x=1-\sqrt{2}
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}