Lös ut x
x=1
x=5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x\left(9-3x\right)=15-9x
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 9x, den minsta gemensamma multipeln för 9,9x.
9x-3x^{2}=15-9x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med 9-3x.
9x-3x^{2}-15=-9x
Subtrahera 15 från båda led.
9x-3x^{2}-15+9x=0
Lägg till 9x på båda sidorna.
18x-3x^{2}-15=0
Slå ihop 9x och 9x för att få 18x.
-3x^{2}+18x-15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-18±\sqrt{18^{2}-4\left(-3\right)\left(-15\right)}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 18 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-18±\sqrt{324-4\left(-3\right)\left(-15\right)}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 18.
x=\frac{-18±\sqrt{324+12\left(-15\right)}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-18±\sqrt{324-180}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med -15.
x=\frac{-18±\sqrt{144}}{2\left(-3\right)}
Addera 324 till -180.
x=\frac{-18±12}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 144.
x=\frac{-18±12}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=-\frac{6}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±12}{-6} när ± är plus. Addera -18 till 12.
x=1
Dela -6 med -6.
x=-\frac{30}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±12}{-6} när ± är minus. Subtrahera 12 från -18.
x=5
Dela -30 med -6.
x=1 x=5
Ekvationen har lösts.
x\left(9-3x\right)=15-9x
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 9x, den minsta gemensamma multipeln för 9,9x.
9x-3x^{2}=15-9x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med 9-3x.
9x-3x^{2}+9x=15
Lägg till 9x på båda sidorna.
18x-3x^{2}=15
Slå ihop 9x och 9x för att få 18x.
-3x^{2}+18x=15
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-3x^{2}+18x}{-3}=\frac{15}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{18}{-3}x=\frac{15}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-6x=\frac{15}{-3}
Dela 18 med -3.
x^{2}-6x=-5
Dela 15 med -3.
x^{2}-6x+\left(-3\right)^{2}=-5+\left(-3\right)^{2}
Dividera -6, koefficienten för termen x, med 2 för att få -3. Addera sedan kvadraten av -3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-6x+9=-5+9
Kvadrera -3.
x^{2}-6x+9=4
Addera -5 till 9.
\left(x-3\right)^{2}=4
Faktorisera x^{2}-6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-3\right)^{2}}=\sqrt{4}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-3=2 x-3=-2
Förenkla.
x=5 x=1
Addera 3 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}