Lös ut x
x=\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4}\approx 6,895764348
x=-\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4}\approx 0,604235652
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{6}{5}x^{2}-9x=-5
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
\frac{6}{5}x^{2}-9x-\left(-5\right)=-5-\left(-5\right)
Addera 5 till båda ekvationsled.
\frac{6}{5}x^{2}-9x-\left(-5\right)=0
Subtraktion av -5 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{6}{5}x^{2}-9x+5=0
Subtrahera -5 från 0.
x=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{\left(-9\right)^{2}-4\times \frac{6}{5}\times 5}}{2\times \frac{6}{5}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{6}{5}, b med -9 och c med 5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{81-4\times \frac{6}{5}\times 5}}{2\times \frac{6}{5}}
Kvadrera -9.
x=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{81-\frac{24}{5}\times 5}}{2\times \frac{6}{5}}
Multiplicera -4 med \frac{6}{5}.
x=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{81-24}}{2\times \frac{6}{5}}
Multiplicera -\frac{24}{5} med 5.
x=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{57}}{2\times \frac{6}{5}}
Addera 81 till -24.
x=\frac{9±\sqrt{57}}{2\times \frac{6}{5}}
Motsatsen till -9 är 9.
x=\frac{9±\sqrt{57}}{\frac{12}{5}}
Multiplicera 2 med \frac{6}{5}.
x=\frac{\sqrt{57}+9}{\frac{12}{5}}
Lös nu ekvationen x=\frac{9±\sqrt{57}}{\frac{12}{5}} när ± är plus. Addera 9 till \sqrt{57}.
x=\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4}
Dela 9+\sqrt{57} med \frac{12}{5} genom att multiplicera 9+\sqrt{57} med reciproken till \frac{12}{5}.
x=\frac{9-\sqrt{57}}{\frac{12}{5}}
Lös nu ekvationen x=\frac{9±\sqrt{57}}{\frac{12}{5}} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{57} från 9.
x=-\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4}
Dela 9-\sqrt{57} med \frac{12}{5} genom att multiplicera 9-\sqrt{57} med reciproken till \frac{12}{5}.
x=\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4} x=-\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4}
Ekvationen har lösts.
\frac{6}{5}x^{2}-9x=-5
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{\frac{6}{5}x^{2}-9x}{\frac{6}{5}}=-\frac{5}{\frac{6}{5}}
Dela båda ekvationsled med \frac{6}{5}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
x^{2}+\left(-\frac{9}{\frac{6}{5}}\right)x=-\frac{5}{\frac{6}{5}}
Division med \frac{6}{5} tar ut multiplikationen med \frac{6}{5}.
x^{2}-\frac{15}{2}x=-\frac{5}{\frac{6}{5}}
Dela -9 med \frac{6}{5} genom att multiplicera -9 med reciproken till \frac{6}{5}.
x^{2}-\frac{15}{2}x=-\frac{25}{6}
Dela -5 med \frac{6}{5} genom att multiplicera -5 med reciproken till \frac{6}{5}.
x^{2}-\frac{15}{2}x+\left(-\frac{15}{4}\right)^{2}=-\frac{25}{6}+\left(-\frac{15}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{15}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{15}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{15}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{15}{2}x+\frac{225}{16}=-\frac{25}{6}+\frac{225}{16}
Kvadrera -\frac{15}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{15}{2}x+\frac{225}{16}=\frac{475}{48}
Addera -\frac{25}{6} till \frac{225}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{15}{4}\right)^{2}=\frac{475}{48}
Faktorisera x^{2}-\frac{15}{2}x+\frac{225}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{15}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{475}{48}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{15}{4}=\frac{5\sqrt{57}}{12} x-\frac{15}{4}=-\frac{5\sqrt{57}}{12}
Förenkla.
x=\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4} x=-\frac{5\sqrt{57}}{12}+\frac{15}{4}
Addera \frac{15}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}