Lös ut x
x=-5
x=6
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x\times 450+x\left(x-1\right)\left(-15\right)=\left(x-1\right)\times 450
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena 0,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x-1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-1,x.
x\times 450+\left(x^{2}-x\right)\left(-15\right)=\left(x-1\right)\times 450
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x-1.
x\times 450-15x^{2}+15x=\left(x-1\right)\times 450
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x^{2}-x med -15.
465x-15x^{2}=\left(x-1\right)\times 450
Slå ihop x\times 450 och 15x för att få 465x.
465x-15x^{2}=450x-450
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med 450.
465x-15x^{2}-450x=-450
Subtrahera 450x från båda led.
15x-15x^{2}=-450
Slå ihop 465x och -450x för att få 15x.
15x-15x^{2}+450=0
Lägg till 450 på båda sidorna.
-15x^{2}+15x+450=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-15±\sqrt{15^{2}-4\left(-15\right)\times 450}}{2\left(-15\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -15, b med 15 och c med 450 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-15±\sqrt{225-4\left(-15\right)\times 450}}{2\left(-15\right)}
Kvadrera 15.
x=\frac{-15±\sqrt{225+60\times 450}}{2\left(-15\right)}
Multiplicera -4 med -15.
x=\frac{-15±\sqrt{225+27000}}{2\left(-15\right)}
Multiplicera 60 med 450.
x=\frac{-15±\sqrt{27225}}{2\left(-15\right)}
Addera 225 till 27000.
x=\frac{-15±165}{2\left(-15\right)}
Dra kvadratroten ur 27225.
x=\frac{-15±165}{-30}
Multiplicera 2 med -15.
x=\frac{150}{-30}
Lös nu ekvationen x=\frac{-15±165}{-30} när ± är plus. Addera -15 till 165.
x=-5
Dela 150 med -30.
x=-\frac{180}{-30}
Lös nu ekvationen x=\frac{-15±165}{-30} när ± är minus. Subtrahera 165 från -15.
x=6
Dela -180 med -30.
x=-5 x=6
Ekvationen har lösts.
x\times 450+x\left(x-1\right)\left(-15\right)=\left(x-1\right)\times 450
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena 0,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x-1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-1,x.
x\times 450+\left(x^{2}-x\right)\left(-15\right)=\left(x-1\right)\times 450
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x-1.
x\times 450-15x^{2}+15x=\left(x-1\right)\times 450
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x^{2}-x med -15.
465x-15x^{2}=\left(x-1\right)\times 450
Slå ihop x\times 450 och 15x för att få 465x.
465x-15x^{2}=450x-450
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med 450.
465x-15x^{2}-450x=-450
Subtrahera 450x från båda led.
15x-15x^{2}=-450
Slå ihop 465x och -450x för att få 15x.
-15x^{2}+15x=-450
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-15x^{2}+15x}{-15}=-\frac{450}{-15}
Dividera båda led med -15.
x^{2}+\frac{15}{-15}x=-\frac{450}{-15}
Division med -15 tar ut multiplikationen med -15.
x^{2}-x=-\frac{450}{-15}
Dela 15 med -15.
x^{2}-x=30
Dela -450 med -15.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=30+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=30+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{121}{4}
Addera 30 till \frac{1}{4}.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{121}{4}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{121}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{11}{2} x-\frac{1}{2}=-\frac{11}{2}
Förenkla.
x=6 x=-5
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}